lördag 7 mars 2009

Ystad ett föredöme i kamp mot mc-gängen

Regeringen har i dagarna fattat ett beslut som innebär en ytterligare förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Länspolismästare Carin Götblad har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.


Enligt Rikskriminalen finns ungefär ett drygt 50-tal organiserade kriminella nätverk i hela landet och Skåne utgör tyvärr inget undantag Framförallt handlar det om Hells Angels, Bandidos, Outlaws samt deras stödklubbar som etablerar sig runt om i Sverige. Ökad internationalisering och EU:s utvidgning har fört in en ny typ av brottslighet där bland annat narkotikasmuggling, människohandel och vapenhandel blandas.


Förra året drabbades Ystad och Österlen av att mc- gäng ville etablera sig i trakten. Med kommunalrådet Thomas Lantz (M) i spetsen startades då ett nätverk mellan de berörda kommunerna. Gängets etablering i Ystad förhindrades framgångsrikt genom att polisen intensifierade sina insatser med att störa deras verksamhet och att ystadborna tydligt markerade sitt motstånd.


Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet ska få det allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Den som vill lämna gängen kan behöva hjälp och stöd i olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer ska därför bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder.


Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att särskilt ungdomar dras in i kriminell verksamhet är centralt. Samtidigt ökar vi myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.


Ystad kommun och dess invånare markerade tydligt att man inte accepterar närvaron av grovt kriminella gäng. Vi arbetar för att övriga Sverige skall ta efter deras goda exempel.

Ystad ett föredöme i kamp mot mc-gängen

Regeringen har i dagarna fattat ett beslut som innebär en ytterligare förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Länspolismästare Carin Götblad har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Enligt Rikskriminalen finns ungefär ett drygt 50-tal organiserade kriminella nätverk i hela landet och Skåne utgör tyvärr inget undantag Framförallt handlar det om Hells Angels, Bandidos, Outlaws samt deras stödklubbar som etablerar sig runt om i Sverige. Ökad internationalisering och EU:s utvidgning har fört in en ny typ av brottslighet där bland annat narkotikasmuggling, människohandel och vapenhandel blandas.

Förra året drabbades Ystad och Österlen av att mc- gäng ville etablera sig i trakten. Med kommunalrådet Thomas Lantz (M) i spetsen startades då ett nätverk mellan de berörda kommunerna. Gängets etablering i Ystad förhindrades framgångsrikt genom att polisen intensifierade sina insatser med att störa deras verksamhet och att ystadborna tydligt markerade sitt motstånd.

Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet ska få det allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Den som vill lämna gängen kan behöva hjälp och stöd i olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer ska därför bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder.

Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att särskilt ungdomar dras in i kriminell verksamhet är centralt. Samtidigt ökar vi myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.

Ystad kommun och dess invånare markerade tydligt att man inte accepterar närvaron av grovt kriminella gäng. Vi arbetar för att övriga Sverige skall ta efter deras goda exempel.

måndag 2 mars 2009

En bra skola ger tryggare barn

Jag vill tacka för Karin Jordås replik i Kvällsposten den 25 feburari. [Karin replikerade på min ursprungliga artikel i Kvällsposten 22 januari i år]. Hon pekar på en viktig punkt i kampen mot kriminalitet: behovet av förebyggande åtgärder för unga. De vuxnas roll som förebilder är viktig för att de unga ska kunna ”skapa självkänsla, framtidstro och möjlighet att bygga ett bra liv”, skriver hon.

Kampen för det goda samhället sker på två nivåer. Dels genom förebyggande åtgärder som minskar risken för att unga ska hamna i de kriminellas klor och dels genom begränsning av de kriminellas verksamhet.

Samhället måste markera vilka gränser som gäller för umgänget människor emellan. Därför har rättsamhället en skyldighet att gripa och lagföra de som undergräver vår trygghet. Här kan samhället inte kompromissa. De som hotar andra människors trygghet och integritet måste konfronteras och straffas. Det är den ena biten.

Den andra biten innebär kampen att förebygga kriminalitet bland unga. Många ungdomar lever i utanförskap. De saknar goda förebilder som inspirerar till personlig utveckling. Barn boende på Mosippan tvingades till snatterier och det dröjde för länge innan de fick hjälp från kommunen. När föräldrar och vuxna boende i Rosengård gav sig ut i decembernatten avtog kravallerna. Goda förebilder har alltså stor betydelse för de ungas attityder.

Det gäller att tidigt fånga upp de som det går snett för. De första åtgärderna som sätts in får inte vara passiv ”vård i hemmet”, utan de måste vara skarpa och gå till botten med problemet. Där är föräldraansvaret en viktig del som inte får underskattas eller ignoreras.

Det goda samhället är mer än lagar och institutioner. Lokala satsningar kan lägga grunden för ett tryggare samhälle där de unga inkluderas istället för att utestängas. Därför satsar Alliansregeringen på en kraftfull upprustning och reformering av skolan. Vi har gett skolledningar och lärare medel för att utveckla en trygg och bra skola. Det innebär också att ordningen i skolan kan återställas.

En bra skola tillsammans med vettiga och drogfria fritidsaktiviteter är viktiga för att tidigt öka de ungas insikt och engagemang. Utbildningarna måste även anpassas efter de ungas egna behov. Därför behöver inte alla utbildningar vara teoretiskt inriktade.

Unga påverkas starkt av sin omgivning, i första hand av kompisar. Men även vuxenvärdens normer och bra föräldraförebilder är centrala och är därför viktigare än någonsin.

Karin Jordås efterlyser bl a föräldrautbildning, fler fritidsaktiviteter och bättre skolhälsovård – dvs sådant som S i Malmö har ignorerat. Även om hennes förslag inte är nya så förtjänar de ändå uppmärksamhet och respekt. I kampen för det goda samhället måste alla goda förslag beaktas och partipolitiskt rävspel får inte stå i vägen för bra idéer. En god idé är alltid en god idé – oavsett vem som kom på den.

Det brukar sägas att barnen är vår framtid, men de är viktigare än så. De är vår samtid och därför måste vi ta hand om dem redan i dag.

lördag 28 februari 2009

Svartklubbar ska stängas - inte legaliseras

Det vore välbehövligt att polisen får befogenhet att stänga verksamheter som bryter mot ordningsstadgan eller alkoholföreskrifterna. Brandmyndigheten har idag rätt att stänga verksamheter som bryter mot brandföreskrifterna.
Den S-ledda kulturnämnden i Malmö har satsat en miljon kronor på en utredning om den så kallade spontankulturen. Deras slutsats är att ”kommunen ska gå på svartklubb för att leta lämpliga kandidater till alkoholtillstånd” eftersom ”[sådana] klubbar upplever regler för alkoholtillstånd och öppettider som ett hinder”. Det är nog ett av de minst genomtänkta förslagen på länge.

Polisen och andra myndigheter har fört en långvarig kamp mot svartklubbar och i slutet av 2007 presenterades ett tio-punktsprogram mot ungdomsbrottslighet där kampen mot svartklubbarna var central. Svartklubbar är ett hot mot samhället eftersom de ofta drivs av kriminella och organiserad brottslighet. Samtidigt fungerar de även som en rekryteringsbas för ungdomar som kan lockas in ett yrkeskriminellt liv.

Det ligger alltså i samhällets intresse att bekämpa svartklubbarna. Därför är det häpnadsväckande att ledande kommunala företrädare vill legalisera svartklubbarna och därmed förbättra möjligheterna för den organiserade brottsligheten att fortsätta sin ljusskygga verksamhet.

”Det är vår idé och jag tror fortfarande på den”, säger Charlotte Bergström (MP) till Sydsvenskan 3 feb. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, men det här tar nog priset. Inte nog med att de röd-gröna vill legalisera svartklubbarna – man vill dessutom göra det med dina, dvs skattebetalarnas pengar. Denna oansvarighet måste stoppas.

Malmö är redan hårt ansatt av kriminella gäng och organiserad brottslighet och alla goda förslag för att bekämpa dem är välkomna. Men att eliminera kriminaliteten genom att legalisera dess verksamhet är definitivt fel väg att gå. Man skyddar inte hönsen genom att ge räven nycklarna till hönshuset.

fredag 20 februari 2009

Nu skärper vi straffet för det grövsta våldsbrottet

Sättet på vilket vissa människor behandlar varandra har blivit allt råare. Vi moderater tolererar inte det ökande våldet i vårt land. Regeringen tar våldsbrottsligheten på allvar genom att öka insatserna för brottsbekämpningen - på några få år förstärks polisen med nära 3 000 nya poliser - och genom en skärpt strafflagstiftning. Samtidigt ska vi ha en kriminalvård som gör en positiv skillnad.

Det grövsta våldsbrott man kan göra sig skyldig till är att beröva en annan människa livet. Detta måste tydligt komma till uttryck i straffen för mord, men så är inte fallet i dag. Regeringen lägger därför i dagarna fram lagförslag till riksdagen som både ökar möjligheten för domstolarna att döma till skärpta straff och mer nyanserade straff för mord.

Idag har domstolarna enbart två alternativ när de ska bestämma hur långt fängelsestraff som ska dömas ut för mord: Antingen ett tidsbestämt straff på tio år eller ett livstidsstraff.

Högsta domstolen slog 2007 fast att livstidsstraffet ska förbehållas de allra allvarligaste fallen av mord. Detta har lett till att normalstraffet för mord har blivit tio års fängelse, vilket inneburit en generell sänkning av straffnivån. Detta rimmar illa med vår skärpta syn på allvarliga våldsbrott där mord ska vara det grövsta brottet.

Livstidsstraffen tidsbestäms numera i princip alltid till 18 år och uppåt. Det innebär att skillnaden i faktisk tid en morddömd person tillbringar i fängelse kan vara mycket stor. Den livstidsdömde kan i praktiken få ett dubbelt så långt straff som den som döms till fängelse i tio år. Trots detta är det många gånger ganska små skillnader mellan olika gärningar som avgör om straffet blir det ena eller det andra. Dessa skillnader framstår som obegripliga.

Regeringen föreslår nu att straffskalan för mord ändras till fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Detta skapar utrymme för skärpta straff och för mer nyanserad bedömning. Detta förslag ska riksdagen besluta om under våren. De nya reglerna är tänkta att träda i kraft i juli. Förslaget är början på en större straffreform. Straffskalan för mord kan sägas utgöra ett tak som straffnivåerna för annan allvarlig våldsbrottslighet måste ställas i relation till.

Det är därför särskilt viktigt att straffen för detta brott är proportionerliga och rimliga. Genom den kommande större straffreformen kommer grov misshandel, grov våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och andra allvarliga våldsbrott leda till skärpta straff och återfall i brott få större konsekvenser än idag. Detta sammantaget drar undan grunden för brottsligheten och ökar tryggheten för alla och allra mest för dem som idag lever sina liv i skuggan av brott och i rädsla att bli utsatta för våld och övergrepp.

Vi bekämpar våldet genom skärpta straff och fler synliga poliser. Vi behöver dessutom bra skolor och fortsatt kamp mot utanförskap. Det ska bli lättare att lämna kriminalitet och svårare att vara en del av den.

torsdag 29 januari 2009

Metallstölder drabbar hela samhället

Metallstölderna ökade lavinartat under högkonjunkturen. Nu kan trenden förhoppningsvis ha vänt. Polisen i Lund har häktat två män misstänkta för titanstölden i Lund i somras. Då stals över 60 ton titan från Alfa Laval.
I juli 2008 dömdes fem män till fängelse av Göteborgs tingsrätt för omfattande metallstölder. Domen var ett direkt resultat av polisprojektet Kopparorm i Västra Götaland. Trots att organiserad brottslighet ligger bakom prioriteras metallstölder lågt av Rikspolisstyrelsen. Det är märkligt givet den stora ökningen av metallstölder de senaste åren. Därför borde erfarenheterna från Kopparorm användas nationellt.

Stölderna är förödande för de drabbade och effekterna hotar samhällets infrastruktur. Järnvägen mellan Skåne och Blekinge utsätts regelbundet för stölder så att trafiken stoppas. Radiomaster slaktas på sina delar så att radiotrafiken slås ut. Kraftbolag blir bestulna på sina kablar vilket hotar elförsörjningen. Frågan är om inte kabelstöld borde rubriceras som sabotage.

Metall är en anonym produkt. Det är enkelt att ta bort ägarmärkning vilket lockar skumma skrothandlare och hälare. Den internationella efterfrågan gör tillväxtländer i Asien mindre nogräknade. Därför måste problemet uppmärksammas på internationell nivå – även inom EU.

Förrförra året fick Rikskriminalen i uppdrag att kartlägga metallstölderna eftersom samlad kunskap om skadeverkningarna på samhället saknades. Kartläggningen gav tyvärr inte några större resultat. Det är beklagligt och kan i värsta fall medföra ödesdigra konsekvenser för samhället och företagen.

Samhället måste anpassa brottsrubricering och straffsatser utifrån metallstöldernas farliga samhällseffekter. Att stjäla metall är ingen småkriminalitet. Det påverkar samhällets funktion i grunden, främst infrastrukturen som vi alla är beroende av. Därför ligger det i allas intresse att metallstölderna stoppas.

torsdag 22 januari 2009

Trendbrott mot MC-brottsligheten

Onsdagen den 7 januari dömdes en av ledarna för Bandidos till nio års fängelse för bl a två bilbomber. Han satt redan bakom lås och bom när domen föll för misshandel av ett rättegångsvittne. Domen är en seger för samhället, men tyvärr rätt ovanlig. Ibland blir gangsterledare föremål för missriktad beundran, vilket nyligen visades av Carolina Gynnning som ansåg att Hells Angels-ledaren var ”en jättego kille”.

Problemet är dock större än grodor från en tv-kändis. Många ungdomar föds och lever i utanförskap. De saknar ofta goda förebilder som inspirerar till de fantastiska utvecklingsmöjligheter som vårt land erbjuder i form av utbildning och arbete. De goda förebilderna har stor betydelse för ens personliga utveckling.

Om livet har präglats av stängda dörrar, diskriminering och utanförskap påverkas självkänslan negativt. Då kan ett skenbart bekymmerslöst gangsterliv te sig lockande. Denna utveckling är oroande och måste stoppas. Därför är domen mot Bandidosledaren en klar signal att samhället inte accepterar kriminalitet som självförverkligande.

Samhället måste bemöta den organiserade kriminaliteten och gängen med genomtänkta och kraftfulla åtgärder. Alliansens paket består av en rad kraftfulla insatser.

Vi satsar på fler poliser. Vi säkerställer upprustningen av polisen och då kan målet förverkligas med 20 000 poliser år 2010. Vi fullföljer arbetet med straffskärpningar så att grova brott bemöts strängare och att återfallsbrott leder till högre straff.

Vi vill se en bred mobilisering mot grov organiserad brottslighet. Vi kraftsamlar ytterligare för att kunna slå tillbaka mot den brottslighet som kanske utgör det största enskilda hotet mot samhället. Vi presenterar särskilda insatser riktade mot ungdomsbrottslighet som kan vara inkörsporten till grov kriminalitet. Vi vill säkerställa att brottsoffer ska få upprättelse.

Därför utses 200 specialtränade poliser som i nio aktionsgrupper ska fokusera på den organiserade brottsligheten. En av dem placeras i Malmö redan nu i sommar. Aktionsgrupperna ska samarbeta med Säpo och olika myndigheter som skatteverket, kronofogdemyndigheten, ekobrottsmyndigheten, kriminalvården m fl.

Vi sammanlänkar även rättsväsendet med andra politikområden. En väl fungerande skola, arbete eller sysselsättning har stor betydelse för förebyggandet av brottslighet. Kommunerna spelar också en stor roll i brottsbekämpningen. Frågor som bygglov och serveringstillstånd är kommunala frågor och rätt beslut i dessa frågor kan minska den organiserade brottsligheten.

Många yrkeskriminella lever på bidrag och skattefiffel och därför måste vi undanröja möjligheterna för dem att missbruka välfärdssystemen. Det har lyckats förr – Al Capone dömdes aldrig för våldsbrott eller mord, utan han dömdes till elva års fängelse för skattebrott. Det visar att ingen går säker för lagens långa arm.