Skriftlig fråga om stenkastning mot utryckningspersonal

Tänk er att bostaden brinner eller att ni har blivit akut sjuka. Brandkåren eller ambulans är på väg. Tyvärr kommer de inte fram. Dina grannar kastar nämligen sten på dem. Hur skulle ni känna det? Hur tror ni att det känns för utryckningspersonalen? Vi måste se stenkastningen för den är och utdöma straff därefter. Allt annat vore ett grovt svek mot ett rättssamhälle där alla kan känna sig trygga på gator och torg såväl som i hemmet.

Bland det mest mänskliga man kan göra är att hjälpa människor i nöd. Vissa människor viger hela yrkesliv för att rädda liv och skydda egendom. Många av dem arbetar inom vård, polis och brandförsvar. Vad är då mer ruttet än att kasta sten på dem som vill hjälpa skadade eller de vars hem står i lågor?
Mot denna bakgrund ställde jag en skriftlig fråga om detta till justitieminister Beatrice Ask. Själva frågan och svaret kan du hitta här.

Vet du vad som händer på nätet?

Internet är fantastiskt. Det är lätt att berömma nätet, men det är tyvärr lätt att glömma bort baksidorna. Ny statistik visar att nästan sex av tio tjejer mellan 15 och 18 års ålder uppger att de utsatts för oönskade sexkontakter på nätet, s k internetgrooming. Att unga tjejer och killar utsätts för den här typen av kontakter är skrämmande och än värre är att trenden verkar öka. Sedan 2005 har antalet försök till sexkontakter med unga tjejer ökat med nästan 20 procent. Det är en utveckling som vi varken kan eller får blunda för.

Det är dags att vi på allvar sätter stopp för all internetgrooming. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition till riksdagen och förslår ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte. Brottet tar sikte på kontakter med barn, t ex på internet, där det finns risk för sexuella övergrepp vid ett möte med barnet.

Det betyder större möjligheter att ingripa redan när sexuella övergrepp planerats och kontakten med barn tas innan möjligheten till övergrepp sker. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst ett år. Lagen – som föreslås träda i kraft redan 1 juli 2009 – är ett viktigt första steg mot internetgrooming och banar vägen för kraftfulla satsningar för ett säkrare internet.

Men en ny lagstiftning är bara en del av det som behövs. Alla föräldrar måste också ta ansvar för att unga inte far illa på nätet och det är viktigt att man som förälder tar sig tid och engagerar sig i sina barns internetvanor. Det som krävs är engagemang och upplysning om vad barn och ungdomar kan möta i olika chattrum och på communities.

Att vuxna tar sig tid att prata om farorna när man chattar med okända personer är viktigt för att komma åt de personer som så hänsynslöst använder dessa sidor på nätet med syfte att utnyttja unga tjejer. Det är viktigt att få unga tjejer att förstå detta och värna om sig själva och sin integritet. Även skolorna måste ta sitt ansvar med till exempel undervisning i farorna med internet för alla elever.

Internet är gränsöverskridande, men det är tyvärr även brottslighet. Vi behöver alla engagera oss mera för att se till att våra barn fortsatt kan nyttja internets goda sidor, utan att riskera fara. När internet växer ser vi tyvärr också att alltfler unga tjejer utsätts för internetgrooming. Ska vi sätta stopp för detta måste vi agera nu. I våra hem, i skolorna, i politiken, och främst av allt, på nätet.

Krafttag mot trafficking och prostitution

Slaveriet finns mitt bland oss. Barn, kvinnor och män, från början lurade av falska löften eller utsatta för hot och våld, är här i vårt land utan kontakter och pass och kan varken språk eller lagar.

Människohandel – vår tids slaveri – är ett mycket allvarligt brott. Många har del i denna brottslighet. Naturligtvis människohandlarna som cyniskt utnyttjar sina medmänniskor. Handeln med människor förutsätter en marknad där det går att tjäna pengar och alla som agerar på den marknaden har därför också ett ansvar.

I kampen mot människohandel och annan grov organiserad brottslighet har polis och åklagare fått effektivare verktyg. Hemlig rumsavlyssning kan nu användas för att samla bevis mot allvarliga brott sedan domstol gett tillåtelse. Regler som ökar möjligheten att ta i beslag utbyte från allvarlig brottslighet har också trätt i kraft på senare tid.

För att förstärka arbetet mot det som är grov organiserad brottslighet – människohandel, narkotikasmuggling, vapenhandel m m – inrättas under våren och försommaren nio aktionsgrupper, spridda över landet, med 200 specialutbildade poliser. Flera andra satsningar genomförs, bland annat för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället och för att göra samarbetet mellan kommun, polis, näringsliv och andra aktörer bättre.

För att särskilt bekämpa sexuell människohandel, trafficking, och prostitution har alliansregeringen tagit fram en handlingsplan med 36 konkreta åtgärder. Genom handlingsplanen ges människor ökat skydd och stöd i form av uppsökande verksamhet, skyddat boende och rehabiliteringsinsatser. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar.

Det handlar även om stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad kunskap och ökad nationell och internationell samverkan. Satsningar görs till exempel för att utbilda lärare, polis, åklagare och domare och för att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster. Samarbete mellan länder är en nödvändighet mot brottslighet som rör sig över gränser. Stöd till samarbete mot människohandel i Östersjöregionen är en av flera insatser på detta område.

Tillsammans gör dessa insatser det betydligt svårare att tillhöra grov organiserad brottslighet, på samma gång som hjälp och stöd för de som lever i skuggan av våld och övergrepp förstärks. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är eniga om dessa satsningar.

Sverige blir ordförande i EU hösten 2009. Vi i Alliansens partier hoppas då kunna förstärka kampen mot narkotika, människohandel och annan grov gränsöverskridande brottslighet inom EU ytterligare, samtidigt som brottsofferfrågor och rättsäkerhetsgarantier sätts i fokus.

Kraftsamling mot kriminella pengar

Människohandlare, narkotikasmugglare och bankrånare utsätter oss medborgare för allvarliga brott. Drivkraften är nästan alltid densamma. Det handlar om att tjäna pengar. Är det stora belopp kan det bli aktuellt med penningtvätt för att dölja den kriminella bakgrund som pengarna har. Organiserad brottslig verksamhet får sällan sitt slut genom ett eller flera fängelsestraff.

Andra personer, kurirer och medarbetare, fyller snabbt ut luckorna - och verksamheten kan fortsätta som förut.

Det räcker idag inte med att rikta in sig på kriminella utövare. Samhällets insatser måste även vara orienterade mot grunden och smörjmedlet för organiserad brottslighet - kriminella pengar och vinster av brott.

I Alliansregeringens nationella mobilisering mot grov organiserad brottslighet som nyligen inletts är självklart polis och åklagare viktiga aktörer, men även andra som till exempel Skatteverket, Tullen, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten.

Även lagar och regler måste anpassas efter utvecklingen. Ett nytt kraftfullt verktyg infördes i fjol och har gjort det enklare för polisen att ta hand om vinster som har sitt ursprung i grova brott. Det kan röra sig om pengar men också föremål: bilar, båtar, motorcyklar och klockor.
Ännu ett viktigt steg har nu tagits genom en ny lag mot penningtvätt, som gör det lättare att beivra brottslighet och efterföljande penningtvätt.

Sedan tidigare har bland annat banker, valutaväxlare och kasinon ett särskilt ansvar för att deras verksamheter inte utnyttjas för illegala syften. Bolag som erbjuder bokförings- och revisionstjänster är exempel på aktörer som nu tillkommer. Samma gäller för advokater och revisorer.

I den nya lagen ställs krav på att aktörer som omfattas av lagen måste lära känna sin kund. Kontroll av en verklig huvudmans identitet och att ta reda på uppgifter om en affärsförbindelses syfte är några exempel på vad som kan behöva göras för att förhindra brott. Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen. Vissa nya och skärpta möjligheter att ingripa införs.

Lagen har sitt ursprung i det så kallade tredje penningtvättsdirektivet, som EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra. Internationellt samarbete är viktigt mot penningtvätt, där skillnader i lagar och regler mellan länder utnyttjas för att dölja kriminella pengars ursprung.

Den tidigare regeringen förhalade införandet av en effektiv lagstiftning mot penningtvätt vilket öppnade möjligheter för kriminella. Sverige ådrog sig internationell kritik - något som Alliansregeringen nu har rättat till.

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är eniga om att kraftigt förstärka arbetet mot grov organiserad brottslighet. Vår förhoppning när vi nu gått in i ett Europaår med val till Europaparlamentet i juni och ett svenskt ordförandeskap i EU i höst är att samarbetet mot grov gränsöverskridande brottslighet ytterligare förbättras. Samtidigt ska brottsofferfrågor och rättssäkerhetsgarantier inom EU sättas i fokus.

Nytt grepp om länsrätten

I dag presenterar regeringen sitt förslag till framtida länsrättsorganisation. I förslaget tas ett helhetsgrepp som skapar förutsättningar för att höja kvaliteten och effektiviteten i den dömande verksamheten. Dagens 23 länsrätter föreslås bli tolv. Förslaget innebär att länsrätten i Malmö blir kvar.
Länsrätterna hade från början ett relativt begränsat målområde. Antalet måltyper har efterhand ökat och idag hanterar länsrätterna mer än 500 olika måltyper. Komplexiteten i många av länsrätternas mål leder till ett ökat behov av specialisering och kompetensutveckling. Detta behov är särskilt stort vad gäller vissa skattemål men gäller även andra måltyper.

Länsrätterna skiljer sig åtskilligt i storlek. Vid de mindre länsrätterna är utrymmet för specialisering och utvecklade beredningsorganisationer litet. Krav på en förändring av länsrättsorganisationen har kommit från domstolarna själva men också från andra intressenter som till exempel myndigheter och näringslivsorganisationer.
Regeringens målsättning är att skapa en organisatorisk struktur för förvaltningsdömandet som ska hålla under en längre tid. Genom större förvaltningsdomstolar skapas förutsättningar för bättre specialisering och kompetensutveckling.

Verksamhetsmässiga skäl måste alltid vägas mot tillgängligheten för allmänheten och andra intressenter. Dessa utgångspunkter för reformen har därför i varje enskilt fall vägts samman för att nå fram till en långsiktigt hållbar organisation i hela landet. Regeringen har därför i Norrland valt att behålla några länsrätter i sin nuvarande storlek. Detta på grund av att de norra delarna av landet har en speciell situation när det gäller avstånd.

Regeringens förslag innebär att länsrätter kommer att finnas i Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. För Länsrätten i Malmö innebär förslaget ingen förändring.

Regeringens förslag lämnas i en proposition som inom några dagar lämnas över till riksdagen. Regeringen föreslår också i propositionen att de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans ska byta namn från länsrätt till förvaltningsrätt. Avsikten är att förändringarna bör träda i kraft den 15 februari 2010.

Ystad ett föredöme i kamp mot mc-gängen

Regeringen har i dagarna fattat ett beslut som innebär en ytterligare förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Länspolismästare Carin Götblad har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Enligt Rikskriminalen finns ungefär ett drygt 50-tal organiserade kriminella nätverk i hela landet och Skåne utgör tyvärr inget undantag Framförallt handlar det om Hells Angels, Bandidos, Outlaws samt deras stödklubbar som etablerar sig runt om i Sverige. Ökad internationalisering och EU:s utvidgning har fört in en ny typ av brottslighet där bland annat narkotikasmuggling, människohandel och vapenhandel blandas.

Förra året drabbades Ystad och Österlen av att mc- gäng ville etablera sig i trakten. Med kommunalrådet Thomas Lantz (M) i spetsen startades då ett nätverk mellan de berörda kommunerna. Gängets etablering i Ystad förhindrades framgångsrikt genom att polisen intensifierade sina insatser med att störa deras verksamhet och att ystadborna tydligt markerade sitt motstånd.

Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet ska få det allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Den som vill lämna gängen kan behöva hjälp och stöd i olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer ska därför bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder.

Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att särskilt ungdomar dras in i kriminell verksamhet är centralt. Samtidigt ökar vi myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.

Ystad kommun och dess invånare markerade tydligt att man inte accepterar närvaron av grovt kriminella gäng. Vi arbetar för att övriga Sverige skall ta efter deras goda exempel.

Ystad ett föredöme i kamp mot mc-gängen

Regeringen har i dagarna fattat ett beslut som innebär en ytterligare förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Länspolismästare Carin Götblad har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Enligt Rikskriminalen finns ungefär ett drygt 50-tal organiserade kriminella nätverk i hela landet och Skåne utgör tyvärr inget undantag Framförallt handlar det om Hells Angels, Bandidos, Outlaws samt deras stödklubbar som etablerar sig runt om i Sverige. Ökad internationalisering och EU:s utvidgning har fört in en ny typ av brottslighet där bland annat narkotikasmuggling, människohandel och vapenhandel blandas.

Förra året drabbades Ystad och Österlen av att mc- gäng ville etablera sig i trakten. Med kommunalrådet Thomas Lantz (M) i spetsen startades då ett nätverk mellan de berörda kommunerna. Gängets etablering i Ystad förhindrades framgångsrikt genom att polisen intensifierade sina insatser med att störa deras verksamhet och att ystadborna tydligt markerade sitt motstånd.

Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet ska få det allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Den som vill lämna gängen kan behöva hjälp och stöd i olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer ska därför bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder.

Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att särskilt ungdomar dras in i kriminell verksamhet är centralt. Samtidigt ökar vi myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.

Ystad kommun och dess invånare markerade tydligt att man inte accepterar närvaron av grovt kriminella gäng. Vi arbetar för att övriga Sverige skall ta efter deras goda exempel.

En bra skola ger tryggare barn

Jag vill tacka för Karin Jordås replik i Kvällsposten den 25 feburari. [Karin replikerade på min ursprungliga artikel i Kvällsposten 22 januari i år]. Hon pekar på en viktig punkt i kampen mot kriminalitet: behovet av förebyggande åtgärder för unga. De vuxnas roll som förebilder är viktig för att de unga ska kunna ”skapa självkänsla, framtidstro och möjlighet att bygga ett bra liv”, skriver hon.

Kampen för det goda samhället sker på två nivåer. Dels genom förebyggande åtgärder som minskar risken för att unga ska hamna i de kriminellas klor och dels genom begränsning av de kriminellas verksamhet.

Samhället måste markera vilka gränser som gäller för umgänget människor emellan. Därför har rättsamhället en skyldighet att gripa och lagföra de som undergräver vår trygghet. Här kan samhället inte kompromissa. De som hotar andra människors trygghet och integritet måste konfronteras och straffas. Det är den ena biten.

Den andra biten innebär kampen att förebygga kriminalitet bland unga. Många ungdomar lever i utanförskap. De saknar goda förebilder som inspirerar till personlig utveckling. Barn boende på Mosippan tvingades till snatterier och det dröjde för länge innan de fick hjälp från kommunen. När föräldrar och vuxna boende i Rosengård gav sig ut i decembernatten avtog kravallerna. Goda förebilder har alltså stor betydelse för de ungas attityder.

Det gäller att tidigt fånga upp de som det går snett för. De första åtgärderna som sätts in får inte vara passiv ”vård i hemmet”, utan de måste vara skarpa och gå till botten med problemet. Där är föräldraansvaret en viktig del som inte får underskattas eller ignoreras.

Det goda samhället är mer än lagar och institutioner. Lokala satsningar kan lägga grunden för ett tryggare samhälle där de unga inkluderas istället för att utestängas. Därför satsar Alliansregeringen på en kraftfull upprustning och reformering av skolan. Vi har gett skolledningar och lärare medel för att utveckla en trygg och bra skola. Det innebär också att ordningen i skolan kan återställas.

En bra skola tillsammans med vettiga och drogfria fritidsaktiviteter är viktiga för att tidigt öka de ungas insikt och engagemang. Utbildningarna måste även anpassas efter de ungas egna behov. Därför behöver inte alla utbildningar vara teoretiskt inriktade.

Unga påverkas starkt av sin omgivning, i första hand av kompisar. Men även vuxenvärdens normer och bra föräldraförebilder är centrala och är därför viktigare än någonsin.

Karin Jordås efterlyser bl a föräldrautbildning, fler fritidsaktiviteter och bättre skolhälsovård – dvs sådant som S i Malmö har ignorerat. Även om hennes förslag inte är nya så förtjänar de ändå uppmärksamhet och respekt. I kampen för det goda samhället måste alla goda förslag beaktas och partipolitiskt rävspel får inte stå i vägen för bra idéer. En god idé är alltid en god idé – oavsett vem som kom på den.

Det brukar sägas att barnen är vår framtid, men de är viktigare än så. De är vår samtid och därför måste vi ta hand om dem redan i dag.