Släpp fångarna loss nästa (V)år?

Med alliansregeringen och Beatrice Ask (M) som justitieminister går vi från 17 000 poliser år 2006 till 200 000 poliser år 2010. En rekordstor kull med nya och motiverade poliser är på väg ut från utbildningen.

Skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är tydlig: nästan 3 000 fler poliser med Beatrice Ask (M) än med Thomas Bodström (S). Det är en poäng som inte finns med i riksdagsledamöterna Thomas Bodströms (S) och Christer Adelsbos (S) inlägg (15/1). De säger sig vilja se fler poliser på gator och torg, men de ställer sig inte bakom målet om 20 000 poliser. Vill de kanske hålla öppet för att minska antalet poliser igen? Precis som S-regeringen gjorde i slutet av 1990-talet?

Socialdemokraternas samarbete med Vänsterpartiet inger allt annat än förtroende. Vänsterpartiet vill konstant skära i polisens budget. I varje motion som V har lagt på Alliansregeringens budget har det funnits en kraftig besparing på polisen. Totalt rör det sig om en besparing i miljardklassen.

I kampen mot grov organiserad brottslighet finns sedan i fjol särskilda aktionsgrupper inom polisen. En grupp finns i Skåne och omfattar 30 personer, som nu har möjlighet att arbeta enbart mot grov organiserad brottslighet. Vi tror mycket mer på det än den aktör för hela landet som S-företrädarna efterlyser. Ett svenskt FBI fungerar möjligen i Thomas Bodströms deckare – men bara där.

Straff för brott ska vara rimliga och rättvisa. Alliansens partier förbereder nu att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott som grov misshandel, grov våldtäkt och grov kvinnofridskränkning. Det är en reform som Moderaterna länge velat se.

Vad händer med den om S ska regera med V, som sedan länge driver kravet på frigivning från fängelsestraff redan efter halva strafftiden – vilket gör redan låga straff ännu lägre.

Allians för Sverige har gjort historiskt stora satsningar på rättsväsendet. Brottsligheten ska minska och tryggheten öka. Vi ska få tillbaka poliser i människors vardag. Moderaterna fortsätter prioritera brottsbekämpning. Det sker genom att förebygga brott och motverka utanförskap med satsningar på fler i arbete och en bättre skola. Det sker med ett rättsväsende, som finns på plats för den som råkar illa ut.

Mot Allians för Sveriges politik står tre vänsterpartier. Om Mona Sahlin blir statsminister kan Vänsterpartiets riksdagsledamot Alice Åström eller partiledare Lars Ohly bli nästa justitieminister – det betyder med säkerhet färre poliser och kortare straff.

Jobbskatteavdragen gynnar alla

Skatter är de pengar som riksdagen beslutar att inkomsttagarna ska avstå ifrån för att betala den gemensamma välfärden. Välfärdens kärna kräver skatteintäkter, men de får aldrig vara ett självändamål. Skatterna ska finnas till för människorna och inte tvärtom.

Många av oss anser exempelvis att vårdpersonalen är underbetald. Riksdagen varken kan eller ska påverka den faktiska lönesättningen. Däremot kan riksdagen öka den disponibla inkomsten genom riktade skattesänkningar – och det är precis vad regering och riksdag har gjort under tre år. Genom Alliansen får nu människor behålla mer av sin lön. Idag måndag den 25 januari minskar vi nämligen på skattetrycket ännu mer genom det fjärde jobbskatteavdraget.

För ett vårdbiträde i Malmö med en månadslön på 19 600, betyder det totalt 17 044 kr mer kvar efter skatt per år. Det är drygt en extra månadslön netto - en trettonde månadslön - som sannolikt äts upp av de rödgrönas skattehöjningar vid ett eventuellt maktskifte. Alliansen har alltså gett låg- och medelinkomsttagare en rejäl ökning av nettoinkomsten och du kan själv räkna ut ditt jobbskatteavdrag på www.jobbskatteavdrag.se

Sänkt skatt på arbete innebär att det lönar sig bättre att arbeta. Ju fler som arbetar, desto större skatteintäkter till statskassan och det behövs för finansieringen av välfärdens kärna. Ökad sysselsättning innebär ökad efterfrågan av varor och tjänster och ju mer vi efterfrågar, desto bättre går det för företagen. Det betyder inte bara att jobben bevaras utan även att fler skapas.

Pensionerna beror på bl a på genomsnittsinkomstens utveckling, dvs pensionsstorleken gynnas av stärkt sysselsättning. Alliansen har även satsat på pensionärerna. Sedan 2006 har Alliansen sänkt skatten för pensionärerna. Tillsammans med det höjda grundavdraget för 2009 innebär det en sänkning på upp till 4 400 kr per år för en pensionär med 150 000 kr i inkomst per år. Det är dubbelt så mycket som S utlovade i sin skuggbudget hösten 2007.

Den ekonomiska situationen bland pensionärerna är mycket olika. Bland dem finns de med låga inkomster som enbart garantipension och de som har både mycket höga pensioner och stora privata förmögenheter. Därför har alliansregeringen prioriterat de pensionärer med låga pensioner genom höjt bostadstillägg och riktade skattesänkningar.

Lågkonjunkturen har inneburit tuffa utmaningar för alla, men tack vare alliansregeringens ansvarfullhet står Sverige bättre rustat än något annat land. En orsak har varit den konsekventa satsningen på arbetslinjen. Trots lågkonjunktur har jobbskatteavdragen dämpat krisens effekter eftersom de ytterst gynnar alla.

Jobbskatteavdragen gör det mer lönsamt att arbeta, de bevarar och skapar arbetstillfällen och de tryggar pensionerna. Trots dessa uppenbara fördelar vill vänsterpartierna ersätta jobbskatteavdragen med högre skatt på arbete och därigenom minska friheten för låg- och medelinkomsttagare. Är det rättvist?

Interpellation till justitieministern om kameraövervakning

Under dagens frågestund med justitiminister Beatrice Ask ställde jag två frågor om Svar om kommunernas möjlighet till kameraövervakning. Dessa och svaren kan ni läsa här och här.