lördag 28 februari 2009

Svartklubbar ska stängas - inte legaliseras

Det vore välbehövligt att polisen får befogenhet att stänga verksamheter som bryter mot ordningsstadgan eller alkoholföreskrifterna. Brandmyndigheten har idag rätt att stänga verksamheter som bryter mot brandföreskrifterna.
Den S-ledda kulturnämnden i Malmö har satsat en miljon kronor på en utredning om den så kallade spontankulturen. Deras slutsats är att ”kommunen ska gå på svartklubb för att leta lämpliga kandidater till alkoholtillstånd” eftersom ”[sådana] klubbar upplever regler för alkoholtillstånd och öppettider som ett hinder”. Det är nog ett av de minst genomtänkta förslagen på länge.

Polisen och andra myndigheter har fört en långvarig kamp mot svartklubbar och i slutet av 2007 presenterades ett tio-punktsprogram mot ungdomsbrottslighet där kampen mot svartklubbarna var central. Svartklubbar är ett hot mot samhället eftersom de ofta drivs av kriminella och organiserad brottslighet. Samtidigt fungerar de även som en rekryteringsbas för ungdomar som kan lockas in ett yrkeskriminellt liv.

Det ligger alltså i samhällets intresse att bekämpa svartklubbarna. Därför är det häpnadsväckande att ledande kommunala företrädare vill legalisera svartklubbarna och därmed förbättra möjligheterna för den organiserade brottsligheten att fortsätta sin ljusskygga verksamhet.

”Det är vår idé och jag tror fortfarande på den”, säger Charlotte Bergström (MP) till Sydsvenskan 3 feb. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, men det här tar nog priset. Inte nog med att de röd-gröna vill legalisera svartklubbarna – man vill dessutom göra det med dina, dvs skattebetalarnas pengar. Denna oansvarighet måste stoppas.

Malmö är redan hårt ansatt av kriminella gäng och organiserad brottslighet och alla goda förslag för att bekämpa dem är välkomna. Men att eliminera kriminaliteten genom att legalisera dess verksamhet är definitivt fel väg att gå. Man skyddar inte hönsen genom att ge räven nycklarna till hönshuset.

fredag 20 februari 2009

Nu skärper vi straffet för det grövsta våldsbrottet

Sättet på vilket vissa människor behandlar varandra har blivit allt råare. Vi moderater tolererar inte det ökande våldet i vårt land. Regeringen tar våldsbrottsligheten på allvar genom att öka insatserna för brottsbekämpningen - på några få år förstärks polisen med nära 3 000 nya poliser - och genom en skärpt strafflagstiftning. Samtidigt ska vi ha en kriminalvård som gör en positiv skillnad.

Det grövsta våldsbrott man kan göra sig skyldig till är att beröva en annan människa livet. Detta måste tydligt komma till uttryck i straffen för mord, men så är inte fallet i dag. Regeringen lägger därför i dagarna fram lagförslag till riksdagen som både ökar möjligheten för domstolarna att döma till skärpta straff och mer nyanserade straff för mord.

Idag har domstolarna enbart två alternativ när de ska bestämma hur långt fängelsestraff som ska dömas ut för mord: Antingen ett tidsbestämt straff på tio år eller ett livstidsstraff.

Högsta domstolen slog 2007 fast att livstidsstraffet ska förbehållas de allra allvarligaste fallen av mord. Detta har lett till att normalstraffet för mord har blivit tio års fängelse, vilket inneburit en generell sänkning av straffnivån. Detta rimmar illa med vår skärpta syn på allvarliga våldsbrott där mord ska vara det grövsta brottet.

Livstidsstraffen tidsbestäms numera i princip alltid till 18 år och uppåt. Det innebär att skillnaden i faktisk tid en morddömd person tillbringar i fängelse kan vara mycket stor. Den livstidsdömde kan i praktiken få ett dubbelt så långt straff som den som döms till fängelse i tio år. Trots detta är det många gånger ganska små skillnader mellan olika gärningar som avgör om straffet blir det ena eller det andra. Dessa skillnader framstår som obegripliga.

Regeringen föreslår nu att straffskalan för mord ändras till fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Detta skapar utrymme för skärpta straff och för mer nyanserad bedömning. Detta förslag ska riksdagen besluta om under våren. De nya reglerna är tänkta att träda i kraft i juli. Förslaget är början på en större straffreform. Straffskalan för mord kan sägas utgöra ett tak som straffnivåerna för annan allvarlig våldsbrottslighet måste ställas i relation till.

Det är därför särskilt viktigt att straffen för detta brott är proportionerliga och rimliga. Genom den kommande större straffreformen kommer grov misshandel, grov våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och andra allvarliga våldsbrott leda till skärpta straff och återfall i brott få större konsekvenser än idag. Detta sammantaget drar undan grunden för brottsligheten och ökar tryggheten för alla och allra mest för dem som idag lever sina liv i skuggan av brott och i rädsla att bli utsatta för våld och övergrepp.

Vi bekämpar våldet genom skärpta straff och fler synliga poliser. Vi behöver dessutom bra skolor och fortsatt kamp mot utanförskap. Det ska bli lättare att lämna kriminalitet och svårare att vara en del av den.