tisdag 17 mars 2009
Kraftsamling mot kriminella pengar
Andra personer, kurirer och medarbetare, fyller snabbt ut luckorna - och verksamheten kan fortsätta som förut.
Det räcker idag inte med att rikta in sig på kriminella utövare. Samhällets insatser måste även vara orienterade mot grunden och smörjmedlet för organiserad brottslighet - kriminella pengar och vinster av brott.
I Alliansregeringens nationella mobilisering mot grov organiserad brottslighet som nyligen inletts är självklart polis och åklagare viktiga aktörer, men även andra som till exempel Skatteverket, Tullen, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten.
Även lagar och regler måste anpassas efter utvecklingen. Ett nytt kraftfullt verktyg infördes i fjol och har gjort det enklare för polisen att ta hand om vinster som har sitt ursprung i grova brott. Det kan röra sig om pengar men också föremål: bilar, båtar, motorcyklar och klockor.
Ännu ett viktigt steg har nu tagits genom en ny lag mot penningtvätt, som gör det lättare att beivra brottslighet och efterföljande penningtvätt.
Sedan tidigare har bland annat banker, valutaväxlare och kasinon ett särskilt ansvar för att deras verksamheter inte utnyttjas för illegala syften. Bolag som erbjuder bokförings- och revisionstjänster är exempel på aktörer som nu tillkommer. Samma gäller för advokater och revisorer.
I den nya lagen ställs krav på att aktörer som omfattas av lagen måste lära känna sin kund. Kontroll av en verklig huvudmans identitet och att ta reda på uppgifter om en affärsförbindelses syfte är några exempel på vad som kan behöva göras för att förhindra brott. Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen. Vissa nya och skärpta möjligheter att ingripa införs.
Lagen har sitt ursprung i det så kallade tredje penningtvättsdirektivet, som EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra. Internationellt samarbete är viktigt mot penningtvätt, där skillnader i lagar och regler mellan länder utnyttjas för att dölja kriminella pengars ursprung.
Den tidigare regeringen förhalade införandet av en effektiv lagstiftning mot penningtvätt vilket öppnade möjligheter för kriminella. Sverige ådrog sig internationell kritik - något som Alliansregeringen nu har rättat till.
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är eniga om att kraftigt förstärka arbetet mot grov organiserad brottslighet. Vår förhoppning när vi nu gått in i ett Europaår med val till Europaparlamentet i juni och ett svenskt ordförandeskap i EU i höst är att samarbetet mot grov gränsöverskridande brottslighet ytterligare förbättras. Samtidigt ska brottsofferfrågor och rättssäkerhetsgarantier inom EU sättas i fokus.
torsdag 12 mars 2009
Nytt grepp om länsrätten
Länsrätterna hade från början ett relativt begränsat målområde. Antalet måltyper har efterhand ökat och idag hanterar länsrätterna mer än 500 olika måltyper. Komplexiteten i många av länsrätternas mål leder till ett ökat behov av specialisering och kompetensutveckling. Detta behov är särskilt stort vad gäller vissa skattemål men gäller även andra måltyper.
Länsrätterna skiljer sig åtskilligt i storlek. Vid de mindre länsrätterna är utrymmet för specialisering och utvecklade beredningsorganisationer litet. Krav på en förändring av länsrättsorganisationen har kommit från domstolarna själva men också från andra intressenter som till exempel myndigheter och näringslivsorganisationer.
Regeringens målsättning är att skapa en organisatorisk struktur för förvaltningsdömandet som ska hålla under en längre tid. Genom större förvaltningsdomstolar skapas förutsättningar för bättre specialisering och kompetensutveckling.
Verksamhetsmässiga skäl måste alltid vägas mot tillgängligheten för allmänheten och andra intressenter. Dessa utgångspunkter för reformen har därför i varje enskilt fall vägts samman för att nå fram till en långsiktigt hållbar organisation i hela landet. Regeringen har därför i Norrland valt att behålla några länsrätter i sin nuvarande storlek. Detta på grund av att de norra delarna av landet har en speciell situation när det gäller avstånd.
Regeringens förslag innebär att länsrätter kommer att finnas i Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. För Länsrätten i Malmö innebär förslaget ingen förändring.
Regeringens förslag lämnas i en proposition som inom några dagar lämnas över till riksdagen. Regeringen föreslår också i propositionen att de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans ska byta namn från länsrätt till förvaltningsrätt. Avsikten är att förändringarna bör träda i kraft den 15 februari 2010.
lördag 7 mars 2009
Ystad ett föredöme i kamp mot mc-gängen
Regeringen har i dagarna fattat ett beslut som innebär en ytterligare förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Länspolismästare Carin Götblad har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.
Enligt Rikskriminalen finns ungefär ett drygt 50-tal organiserade kriminella nätverk i hela landet och Skåne utgör tyvärr inget undantag Framförallt handlar det om Hells Angels, Bandidos, Outlaws samt deras stödklubbar som etablerar sig runt om i Sverige. Ökad internationalisering och EU:s utvidgning har fört in en ny typ av brottslighet där bland annat narkotikasmuggling, människohandel och vapenhandel blandas.
Förra året drabbades Ystad och Österlen av att mc- gäng ville etablera sig i trakten. Med kommunalrådet Thomas Lantz (M) i spetsen startades då ett nätverk mellan de berörda kommunerna. Gängets etablering i Ystad förhindrades framgångsrikt genom att polisen intensifierade sina insatser med att störa deras verksamhet och att ystadborna tydligt markerade sitt motstånd.
Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet ska få det allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Den som vill lämna gängen kan behöva hjälp och stöd i olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer ska därför bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder.
Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att särskilt ungdomar dras in i kriminell verksamhet är centralt. Samtidigt ökar vi myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.
Ystad kommun och dess invånare markerade tydligt att man inte accepterar närvaron av grovt kriminella gäng. Vi arbetar för att övriga Sverige skall ta efter deras goda exempel.
Ystad ett föredöme i kamp mot mc-gängen
Regeringen har i dagarna fattat ett beslut som innebär en ytterligare förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Länspolismästare Carin Götblad har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.
Enligt Rikskriminalen finns ungefär ett drygt 50-tal organiserade kriminella nätverk i hela landet och Skåne utgör tyvärr inget undantag Framförallt handlar det om Hells Angels, Bandidos, Outlaws samt deras stödklubbar som etablerar sig runt om i Sverige. Ökad internationalisering och EU:s utvidgning har fört in en ny typ av brottslighet där bland annat narkotikasmuggling, människohandel och vapenhandel blandas.
Förra året drabbades Ystad och Österlen av att mc- gäng ville etablera sig i trakten. Med kommunalrådet Thomas Lantz (M) i spetsen startades då ett nätverk mellan de berörda kommunerna. Gängets etablering i Ystad förhindrades framgångsrikt genom att polisen intensifierade sina insatser med att störa deras verksamhet och att ystadborna tydligt markerade sitt motstånd.
Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet ska få det allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Den som vill lämna gängen kan behöva hjälp och stöd i olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer ska därför bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder.
Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att särskilt ungdomar dras in i kriminell verksamhet är centralt. Samtidigt ökar vi myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.
Ystad kommun och dess invånare markerade tydligt att man inte accepterar närvaron av grovt kriminella gäng. Vi arbetar för att övriga Sverige skall ta efter deras goda exempel.
måndag 2 mars 2009
En bra skola ger tryggare barn
Kampen för det goda samhället sker på två nivåer. Dels genom förebyggande åtgärder som minskar risken för att unga ska hamna i de kriminellas klor och dels genom begränsning av de kriminellas verksamhet.
Samhället måste markera vilka gränser som gäller för umgänget människor emellan. Därför har rättsamhället en skyldighet att gripa och lagföra de som undergräver vår trygghet. Här kan samhället inte kompromissa. De som hotar andra människors trygghet och integritet måste konfronteras och straffas. Det är den ena biten.
Den andra biten innebär kampen att förebygga kriminalitet bland unga. Många ungdomar lever i utanförskap. De saknar goda förebilder som inspirerar till personlig utveckling. Barn boende på Mosippan tvingades till snatterier och det dröjde för länge innan de fick hjälp från kommunen. När föräldrar och vuxna boende i Rosengård gav sig ut i decembernatten avtog kravallerna. Goda förebilder har alltså stor betydelse för de ungas attityder.
Det gäller att tidigt fånga upp de som det går snett för. De första åtgärderna som sätts in får inte vara passiv ”vård i hemmet”, utan de måste vara skarpa och gå till botten med problemet. Där är föräldraansvaret en viktig del som inte får underskattas eller ignoreras.
Det goda samhället är mer än lagar och institutioner. Lokala satsningar kan lägga grunden för ett tryggare samhälle där de unga inkluderas istället för att utestängas. Därför satsar Alliansregeringen på en kraftfull upprustning och reformering av skolan. Vi har gett skolledningar och lärare medel för att utveckla en trygg och bra skola. Det innebär också att ordningen i skolan kan återställas.
En bra skola tillsammans med vettiga och drogfria fritidsaktiviteter är viktiga för att tidigt öka de ungas insikt och engagemang. Utbildningarna måste även anpassas efter de ungas egna behov. Därför behöver inte alla utbildningar vara teoretiskt inriktade.
Unga påverkas starkt av sin omgivning, i första hand av kompisar. Men även vuxenvärdens normer och bra föräldraförebilder är centrala och är därför viktigare än någonsin.
Karin Jordås efterlyser bl a föräldrautbildning, fler fritidsaktiviteter och bättre skolhälsovård – dvs sådant som S i Malmö har ignorerat. Även om hennes förslag inte är nya så förtjänar de ändå uppmärksamhet och respekt. I kampen för det goda samhället måste alla goda förslag beaktas och partipolitiskt rävspel får inte stå i vägen för bra idéer. En god idé är alltid en god idé – oavsett vem som kom på den.
Det brukar sägas att barnen är vår framtid, men de är viktigare än så. De är vår samtid och därför måste vi ta hand om dem redan i dag.
lördag 28 februari 2009
Svartklubbar ska stängas - inte legaliseras
Den S-ledda kulturnämnden i Malmö har satsat en miljon kronor på en utredning om den så kallade spontankulturen. Deras slutsats är att ”kommunen ska gå på svartklubb för att leta lämpliga kandidater till alkoholtillstånd” eftersom ”[sådana] klubbar upplever regler för alkoholtillstånd och öppettider som ett hinder”. Det är nog ett av de minst genomtänkta förslagen på länge.
Polisen och andra myndigheter har fört en långvarig kamp mot svartklubbar och i slutet av 2007 presenterades ett tio-punktsprogram mot ungdomsbrottslighet där kampen mot svartklubbarna var central. Svartklubbar är ett hot mot samhället eftersom de ofta drivs av kriminella och organiserad brottslighet. Samtidigt fungerar de även som en rekryteringsbas för ungdomar som kan lockas in ett yrkeskriminellt liv.
Det ligger alltså i samhällets intresse att bekämpa svartklubbarna. Därför är det häpnadsväckande att ledande kommunala företrädare vill legalisera svartklubbarna och därmed förbättra möjligheterna för den organiserade brottsligheten att fortsätta sin ljusskygga verksamhet.
”Det är vår idé och jag tror fortfarande på den”, säger Charlotte Bergström (MP) till Sydsvenskan 3 feb. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, men det här tar nog priset. Inte nog med att de röd-gröna vill legalisera svartklubbarna – man vill dessutom göra det med dina, dvs skattebetalarnas pengar. Denna oansvarighet måste stoppas.
Malmö är redan hårt ansatt av kriminella gäng och organiserad brottslighet och alla goda förslag för att bekämpa dem är välkomna. Men att eliminera kriminaliteten genom att legalisera dess verksamhet är definitivt fel väg att gå. Man skyddar inte hönsen genom att ge räven nycklarna till hönshuset.
fredag 20 februari 2009
Nu skärper vi straffet för det grövsta våldsbrottet
Det grövsta våldsbrott man kan göra sig skyldig till är att beröva en annan människa livet. Detta måste tydligt komma till uttryck i straffen för mord, men så är inte fallet i dag. Regeringen lägger därför i dagarna fram lagförslag till riksdagen som både ökar möjligheten för domstolarna att döma till skärpta straff och mer nyanserade straff för mord.
Idag har domstolarna enbart två alternativ när de ska bestämma hur långt fängelsestraff som ska dömas ut för mord: Antingen ett tidsbestämt straff på tio år eller ett livstidsstraff.
Högsta domstolen slog 2007 fast att livstidsstraffet ska förbehållas de allra allvarligaste fallen av mord. Detta har lett till att normalstraffet för mord har blivit tio års fängelse, vilket inneburit en generell sänkning av straffnivån. Detta rimmar illa med vår skärpta syn på allvarliga våldsbrott där mord ska vara det grövsta brottet.
Livstidsstraffen tidsbestäms numera i princip alltid till 18 år och uppåt. Det innebär att skillnaden i faktisk tid en morddömd person tillbringar i fängelse kan vara mycket stor. Den livstidsdömde kan i praktiken få ett dubbelt så långt straff som den som döms till fängelse i tio år. Trots detta är det många gånger ganska små skillnader mellan olika gärningar som avgör om straffet blir det ena eller det andra. Dessa skillnader framstår som obegripliga.
Regeringen föreslår nu att straffskalan för mord ändras till fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Detta skapar utrymme för skärpta straff och för mer nyanserad bedömning. Detta förslag ska riksdagen besluta om under våren. De nya reglerna är tänkta att träda i kraft i juli. Förslaget är början på en större straffreform. Straffskalan för mord kan sägas utgöra ett tak som straffnivåerna för annan allvarlig våldsbrottslighet måste ställas i relation till.
Det är därför särskilt viktigt att straffen för detta brott är proportionerliga och rimliga. Genom den kommande större straffreformen kommer grov misshandel, grov våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och andra allvarliga våldsbrott leda till skärpta straff och återfall i brott få större konsekvenser än idag. Detta sammantaget drar undan grunden för brottsligheten och ökar tryggheten för alla och allra mest för dem som idag lever sina liv i skuggan av brott och i rädsla att bli utsatta för våld och övergrepp.
Vi bekämpar våldet genom skärpta straff och fler synliga poliser. Vi behöver dessutom bra skolor och fortsatt kamp mot utanförskap. Det ska bli lättare att lämna kriminalitet och svårare att vara en del av den.
