Människohandlare, narkotikasmugglare och bankrånare utsätter oss medborgare för allvarliga brott. Drivkraften är nästan alltid densamma. Det handlar om att tjäna pengar. Är det stora belopp kan det bli aktuellt med penningtvätt för att dölja den kriminella bakgrund som pengarna har.
Organiserad brottslig verksamhet får sällan sitt slut genom ett eller flera fängelsestraff. Andra personer, kurirer och medarbetare, fyller snabbt ut luckorna – och verksamheten kan fortsätta som förut.
Det räcker i dag inte med att rikta in sig på kriminella utövare. Samhällets insatser måste även vara orienterade mot grunden och smörjmedlet för organiserad brottslighet – kriminella pengar och vinster av brott.
I alliansregeringens nationella mobilisering mot grov organiserad brottslighet som nyligen inletts är självklart polis och åklagare viktiga aktörer, men även andra som till exempel Skatteverket, Tullen, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten. Även lagar och regler måste anpassas efter utvecklingen. Ett nytt kraftfullt verktyg infördes i fjol och har gjort det enklare för polisen att ta hand om vinster som har sitt ursprung i grova brott. Det kan röra sig om pengar men också föremål: bilar, båtar, motorcyklar och klockor.
Ännu ett viktigt steg har nu tagits genom en ny lag mot penningtvätt, som gör det lättare att beivra brottslighet och efterföljande penningtvätt. Sedan tidigare har bland annat banker, valutaväxlare och kasinon ett särskilt ansvar för att deras verksamheter inte utnyttjas för illegala syften. Bolag som erbjuder bokförings- och revisionstjänster är exempel på aktörer som nu tillkommer. Samma gäller för advokater och revisorer.
I den nya lagen ställs krav på att aktörer som omfattas av lagen måste lära känna sin kund. Kontroll av en verklig huvudmans identitet och att ta reda på uppgifter om en affärsförbindelses syfte är några exempel på vad som kan behöva göras för att förhindra brott. Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen. Vissa nya och skärpta möjligheter att ingripa införs.
Lagen har sitt ursprung i det så kallade tredje penningtvättsdirektivet, som EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra. Internationellt samarbete är viktigt mot penningtvätt, där skillnader i lagar och regler mellan länder utnyttjas för att dölja kriminella pengars ursprung.
Den tidigare regeringen förhalade införandet av en effektiv lagstiftning mot penningtvätt vilket öppnade möjligheter för kriminella. Sverige ådrog sig internationell kritik – något som alliansregeringen nu har rättat till.
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är eniga om att kraftigt förstärka arbetet mot grov organiserad brottslighet. Vår förhoppning när vi nu gått in i ett Europaår med val till Europaparlamentet i juni och ett svenskt ordförandeskap i EU i höst är att samarbetet mot grov gränsöverskridande brottslighet ytterligare förbättras. Samtidigt ska brottsofferfrågor och rättssäkerhetsgarantier inom EU sättas i fokus.
