Metallstölder kräver större uppmärksamhet

Metallstölder har länge varit ett problem och nu ökar de åter. Världsmarknadspriset på koppar har stigit med 120 procent sedan årsskiftet vilket kan påverka stöldbenägenheten. Nyligen utsattes Göteborgs Spårvägar för stöld av kopparkabel men stölderna pågår över hela landet. Ett solenergiföretag i Finspång bestals också nyligen på koppar värderat till över en miljon. Även företaget Metallvärden i Lesjöfors förlorade åtta ton koppar för flera hundratusen vid en stöld i november.

Metallstölderna leder till i kommunikationsstörningar, produktionsförseningar och fördröjer byggandet. Dessutom drabbas allmänheten av följdeffekterna. Det stjäls för stora värden årligen och försäkringspremierna har ökat för företag som hanterar metaller. Det allvarligaste problemet är emellertid säkerhetsriskerna. Stölderna slår ut eller hotar att slå ut delar av samhällets infrastruktur. Järnvägen mellan Skåne och Blekinge utsätts regelbundet för stölder så att trafiken stoppas. Radiomaster slaktas på sina delar så att radiotrafiken slås ut. Kraftbolag blir bestulna på sina kablar vilket hotar elförsörjningen. Frågan är om inte kabelstöld borde rubriceras som sabotage.

I juli 2008 dömdes fem män till fängelse av Göteborgs tingsrätt för omfattande metallstölder. Domen var ett direkt resultat av polisprojektet Kopparorm i Västra Götaland. Organiserad brottslighet ligger ofta bakom metallstölderna men trots det prioriteras de lågt av Rikspolisstyrelsen. Det är märkligt på grund av den stora ökningen av metallstölder. Därför bör erfarenheterna från Kopparorm användas nationellt.

Rikskriminalen fick för två år sedan i uppdrag att kartlägga metallstölderna eftersom samlad kunskap om skadeverkningarna för samhället saknades. Kartläggningen gav tyvärr inte några större resultat. Det är beklagligt och kan i värsta fall medföra ödesdigra konsekvenser för samhället och företagen.

Samhället måste anpassa brottsrubricering och straffsatser utifrån metallstöldernas farliga samhällseffekter. Att stjäla metall är mycket allvarligt men domstolarnas hantering av metallstölder verkar tyda på viss ovana med denna typ av kriminalitet. Det saknas inte relevanta straffskalor eller möjlighet till brottsrubricering men trots det motsvarar åtalsrubricering eller påföljd sällan de faktiska företags- eller samhällseffekterna.

Metallstöldernas negativa effekter påverkar alltså samhällets funktion i grunden, främst infrastrukturen som vi alla är beroende av. Därför ligger det i allas intresse att metallstölderna stoppas och gärningsmännen lagförs på ett relevant och kraftfullt sätt.

Inge Garstedt (M), Malmö
Riksdagsledamot i Justitieutskottet