I dessa OS-tider är det naturligt att heja på Sverige. I skrivande stund har Sverige tagit tre guld, två silver och två brons. Det är bra för ett litet land som Sverige. Och det är fantastiskt att som ett litet exportberoende land att ligga i den absoluta EU-toppen när det gäller sunda statsfinanser. Sverige tagit tre medaljer enligt en sammanställning i DI 28/1; guld i tillväxt, silver i lågt budgetunderskott och brons i låg statsskuld. Samtidigt är sysselsättningen högre nu än innan valet 2006.
Världen har genomgått ett stålbad pga finanskrisen. Socialistregeringarna i Storbritannien, Grekland och Spanien har raserat sina ekonomier – och det är pga samma katastrofala bidragslinje som Mona Sahlin förespråkar. Sverige har inte bara lyckats möta krisens bistra effekter. Vi har även lyckats sänka skatterna för löntagare och pensionärer, stimulera företagandet genom RUT- och ROT-avdragen och storsatsat på välfärden och skolan – utan att för den skull ha fördärvat vår ekonomi.
Förre statsministern Göran Persson håller med. I Sydsvenskan (19/2) avråder han Mona Sahlin från att gå till val på höjda skatter och indragna RUT-avdrag och tycker att de rödgröna absolut inte ska försämra jobbskatteavdraget. Men den goda svenska ekonomin beror enligt sedvanligt blygsamt persson-manér på honom själv.
Sveriges goda statsfinanser är således oomtvistade. Men det hindrade inte Mona Sahlin från att svartmåla Sveriges ekonomi i London (19/2). Enligt henne har Alliansregeringen kört Sveriges ekonomi i botten. Den extra månadslön netto som vårdbiträdet har fått är en ansvarslös skattelättnad som skett för lånade pengar för att gynna ”de rika”. Och det är den socialistiska politiken som är receptet mot finanskrisen och för förbättrad välfärd.
Vad har då de socialistiska regeringarna åstadkommit under finanskrisen? Ingenting positivt i alla fall; Grekland har negativ tillväxt, Storbritanniens budgetunderskott har skenat iväg till över tolv procent och i Spanien är var femte medborgare arbetslös. Fakta talar sitt tydliga språk – den socialistiska visionen är lika felaktig som farlig för varje land som eftersträvar sund ekonomi och god välfärd för medborgarna.
Det är en sak att Mona Sahlin kritiserar Alliansen och regeringens resultat – som oppositionsledare är det hennes uppgift. Men när hon beskriver regeringen som en ondsint välfärdsförstörare och försöker sälja den socialistiska politiken som mirakelmedicinen som botar allt försvinner hennes trovärdighet direkt. Oavsett om det beror på okunskap eller förnekelse är det oroväckande att en person med dessa tillkortakommanden aspirerar på att leda landet.
I Agenda (31/1) ansåg Mona Sahlin att kvinnorna i välfärdssektorn ska ha dåligt samvete för jobbskatteavdraget. I London blundade hon för haveriet i de S-styrda länderna. Vilken blir nästa häpnadsväckande felbedömning från Mona Sahlin?
Visar inlägg med etikett Jobbskatteavdrag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jobbskatteavdrag. Visa alla inlägg
onsdag 24 februari 2010
Alla ser det – utom Mona
Etiketter:
Ekonomi,
EU,
Finanskris,
Göran Persson,
Jobbskatteavdrag,
Mona Sahlin
måndag 15 februari 2010
Sahlin sviker kvinnorna
”Det finns andra saker, Maud Olofsson, än skattesänkning som vårdbiträdet ligger och drömmer om på nätterna. Vårdbiträdet behöver också en barnomsorg, med bra kvalitet med bra personal”. Så beskriver Mona Sahlin verkligheten för välfärdsanställda kvinnor. Enligt Sahlin ska de alltså drömma om en bra barnomsorg - som kommunerna beslutar om. De ska ha dåligt samvete för jobbskatteavdraget – något som riksdagen beslutar om.
Mona Sahlins uttalande är anmärkningsvärt. Hon anser att lön och pension är ointressanta för kvinnorna inom välfärdssektorn. Jag tror tvärtom. Jag tror att många av dem både drömmer om och oroar sig för sin ekonomi. Nettolönen betyder mycket för både livssituation och valmöjligheter. Genom att skuldbelägga dem - kvinnor ska tänka på barnomsorgen - beskär Mona Sahlin kvinnors frihet och inflytande.
Hon vill värna deras ekonomiska intressen, men hur har det sett ut i verkligheten? Jo, under lågkonjunktur har S hållit lönerna nere eftersom det ”gäller att vara återhållsamma och visa ansvar”. Under högkonjunktur har lönerna också hållits nere av S eftersom ”man ska ta ansvar och undvika överhettning i ekonomin”. De tidigare S-regeringarna och Mona Sahlin har aldrig stått upp för de välfärdsanställda annat än i form av tomma vallöften. Kvinnor ska alltid vara solidariska och ta ansvar för alla andra.
Det innebär att hon skuldbelägger vårdbiträdet och förskoleläraren – som oftast är kvinnor. De ska ha dåligt samvete och vara tacksamma för de marginella löneökningar som de S-styrda facken lyckas förhandla fram - fackföreningar som prioriterar männens löner framför kvinnornas. Detta är urgamla patriarkala metoder för att begränsa kvinnors livsutrymme.
Vi är många som beundrar arbetet som vårdbiträden och förskolelärarna dagligen utför inom välfärdssektorn. Samtidigt upprörs vi över deras låga löner som inte motsvarar deras ansvar och insats. Tyvärr kan inte Alliansregeringen höja lönerna eftersom detta sker via arbetsmarknadens parter. Det är politiskt styrda kommuner, landsting och regioner som är arbetsgivare.
Däremot kan vi genom riktade skattesänkningar höja deras disponibla inkomst. Därför var vi inom Alliansen både stolta och nöjda när vi genom jobbskatteavdragen kunde öka deras nettoinkomst och därigenom ge dem bättre ekonomisk trygghet. Lönen räcker till mer och längre.
För ett par veckor sedan infördes det fjärde jobbskatteavdraget. Totalt innebär det att ett vårdbiträde i Malmö med en lön på 19 600 kr får en årlig skattesänkning på 17 044 kr. Det motsvarar en trettonde månadslön – efter skatt. För vårdbiträdet innebär det en välbehövlig förbättring av ekonomin.
Genom att öka de välfärdsanställdas disponibla inkomst ökar deras trygghet. Jag tror att alla sover bättre om den privata ekonomin förbättras. Skattesänkningar borde således snarare stärka nattsömnen än försämra den. Mona Sahlin borde vara den som sover dåligt när hon inser att hon skuldbelägger kvinnor.
Mona Sahlins uttalande är anmärkningsvärt. Hon anser att lön och pension är ointressanta för kvinnorna inom välfärdssektorn. Jag tror tvärtom. Jag tror att många av dem både drömmer om och oroar sig för sin ekonomi. Nettolönen betyder mycket för både livssituation och valmöjligheter. Genom att skuldbelägga dem - kvinnor ska tänka på barnomsorgen - beskär Mona Sahlin kvinnors frihet och inflytande.
Hon vill värna deras ekonomiska intressen, men hur har det sett ut i verkligheten? Jo, under lågkonjunktur har S hållit lönerna nere eftersom det ”gäller att vara återhållsamma och visa ansvar”. Under högkonjunktur har lönerna också hållits nere av S eftersom ”man ska ta ansvar och undvika överhettning i ekonomin”. De tidigare S-regeringarna och Mona Sahlin har aldrig stått upp för de välfärdsanställda annat än i form av tomma vallöften. Kvinnor ska alltid vara solidariska och ta ansvar för alla andra.
Det innebär att hon skuldbelägger vårdbiträdet och förskoleläraren – som oftast är kvinnor. De ska ha dåligt samvete och vara tacksamma för de marginella löneökningar som de S-styrda facken lyckas förhandla fram - fackföreningar som prioriterar männens löner framför kvinnornas. Detta är urgamla patriarkala metoder för att begränsa kvinnors livsutrymme.
Vi är många som beundrar arbetet som vårdbiträden och förskolelärarna dagligen utför inom välfärdssektorn. Samtidigt upprörs vi över deras låga löner som inte motsvarar deras ansvar och insats. Tyvärr kan inte Alliansregeringen höja lönerna eftersom detta sker via arbetsmarknadens parter. Det är politiskt styrda kommuner, landsting och regioner som är arbetsgivare.
Däremot kan vi genom riktade skattesänkningar höja deras disponibla inkomst. Därför var vi inom Alliansen både stolta och nöjda när vi genom jobbskatteavdragen kunde öka deras nettoinkomst och därigenom ge dem bättre ekonomisk trygghet. Lönen räcker till mer och längre.
För ett par veckor sedan infördes det fjärde jobbskatteavdraget. Totalt innebär det att ett vårdbiträde i Malmö med en lön på 19 600 kr får en årlig skattesänkning på 17 044 kr. Det motsvarar en trettonde månadslön – efter skatt. För vårdbiträdet innebär det en välbehövlig förbättring av ekonomin.
Genom att öka de välfärdsanställdas disponibla inkomst ökar deras trygghet. Jag tror att alla sover bättre om den privata ekonomin förbättras. Skattesänkningar borde således snarare stärka nattsömnen än försämra den. Mona Sahlin borde vara den som sover dåligt när hon inser att hon skuldbelägger kvinnor.
fredag 12 februari 2010
Fler poliser med Alliansen
Med en vänsterregering med Lars Ohly (V), som inte prioriterar polisen, riskerar vi färre poliser. Det är förvånande att Alice Åström (V) och Lena Olsson (V) (28/1) inte känns vid det egna partiets besparingar på polisen: totalt en miljard i motioner 2006 – 2010.
I stället pekar de på en tidigare mindre ökning av antalet poliser som var mycket mindre än Alliansens satsning på nära 3 000 fler poliser.
När detta är sagt finns skäl att peka på de insatser som är absolut viktigast för att förebygga brottslighet, nämligen jobb, företagande och skola. Vi kommer att fortsätta att motarbeta utanförskap och hopplöshet med satsningar för fler i arbete och kunskap i skolan.
Detta samtidigt som vänsteroppositionen vägrar ställa sig bakom målet om 20 000 poliser och vägrar att ge ett gemensamt besked om de kommer att införa halvtidsfrigivning och kortare straff.
I stället pekar de på en tidigare mindre ökning av antalet poliser som var mycket mindre än Alliansens satsning på nära 3 000 fler poliser.
När detta är sagt finns skäl att peka på de insatser som är absolut viktigast för att förebygga brottslighet, nämligen jobb, företagande och skola. Vi kommer att fortsätta att motarbeta utanförskap och hopplöshet med satsningar för fler i arbete och kunskap i skolan.
Detta samtidigt som vänsteroppositionen vägrar ställa sig bakom målet om 20 000 poliser och vägrar att ge ett gemensamt besked om de kommer att införa halvtidsfrigivning och kortare straff.
Etiketter:
Alliansen,
Jobbskatteavdrag,
Oppositionen,
Rättsväsendet
måndag 25 januari 2010
Jobbskatteavdragen gynnar alla
Skatter är de pengar som riksdagen beslutar att inkomsttagarna ska avstå ifrån för att betala den gemensamma välfärden. Välfärdens kärna kräver skatteintäkter, men de får aldrig vara ett självändamål. Skatterna ska finnas till för människorna och inte tvärtom.
Många av oss anser exempelvis att vårdpersonalen är underbetald. Riksdagen varken kan eller ska påverka den faktiska lönesättningen. Däremot kan riksdagen öka den disponibla inkomsten genom riktade skattesänkningar – och det är precis vad regering och riksdag har gjort under tre år. Genom Alliansen får nu människor behålla mer av sin lön. Idag måndag den 25 januari minskar vi nämligen på skattetrycket ännu mer genom det fjärde jobbskatteavdraget.
För ett vårdbiträde i Malmö med en månadslön på 19 600, betyder det totalt 17 044 kr mer kvar efter skatt per år. Det är drygt en extra månadslön netto - en trettonde månadslön - som sannolikt äts upp av de rödgrönas skattehöjningar vid ett eventuellt maktskifte. Alliansen har alltså gett låg- och medelinkomsttagare en rejäl ökning av nettoinkomsten och du kan själv räkna ut ditt jobbskatteavdrag på www.jobbskatteavdrag.se
Sänkt skatt på arbete innebär att det lönar sig bättre att arbeta. Ju fler som arbetar, desto större skatteintäkter till statskassan och det behövs för finansieringen av välfärdens kärna. Ökad sysselsättning innebär ökad efterfrågan av varor och tjänster och ju mer vi efterfrågar, desto bättre går det för företagen. Det betyder inte bara att jobben bevaras utan även att fler skapas.
Pensionerna beror på bl a på genomsnittsinkomstens utveckling, dvs pensionsstorleken gynnas av stärkt sysselsättning. Alliansen har även satsat på pensionärerna. Sedan 2006 har Alliansen sänkt skatten för pensionärerna. Tillsammans med det höjda grundavdraget för 2009 innebär det en sänkning på upp till 4 400 kr per år för en pensionär med 150 000 kr i inkomst per år. Det är dubbelt så mycket som S utlovade i sin skuggbudget hösten 2007.
Den ekonomiska situationen bland pensionärerna är mycket olika. Bland dem finns de med låga inkomster som enbart garantipension och de som har både mycket höga pensioner och stora privata förmögenheter. Därför har alliansregeringen prioriterat de pensionärer med låga pensioner genom höjt bostadstillägg och riktade skattesänkningar.
Lågkonjunkturen har inneburit tuffa utmaningar för alla, men tack vare alliansregeringens ansvarfullhet står Sverige bättre rustat än något annat land. En orsak har varit den konsekventa satsningen på arbetslinjen. Trots lågkonjunktur har jobbskatteavdragen dämpat krisens effekter eftersom de ytterst gynnar alla.
Jobbskatteavdragen gör det mer lönsamt att arbeta, de bevarar och skapar arbetstillfällen och de tryggar pensionerna. Trots dessa uppenbara fördelar vill vänsterpartierna ersätta jobbskatteavdragen med högre skatt på arbete och därigenom minska friheten för låg- och medelinkomsttagare. Är det rättvist?
Många av oss anser exempelvis att vårdpersonalen är underbetald. Riksdagen varken kan eller ska påverka den faktiska lönesättningen. Däremot kan riksdagen öka den disponibla inkomsten genom riktade skattesänkningar – och det är precis vad regering och riksdag har gjort under tre år. Genom Alliansen får nu människor behålla mer av sin lön. Idag måndag den 25 januari minskar vi nämligen på skattetrycket ännu mer genom det fjärde jobbskatteavdraget.
För ett vårdbiträde i Malmö med en månadslön på 19 600, betyder det totalt 17 044 kr mer kvar efter skatt per år. Det är drygt en extra månadslön netto - en trettonde månadslön - som sannolikt äts upp av de rödgrönas skattehöjningar vid ett eventuellt maktskifte. Alliansen har alltså gett låg- och medelinkomsttagare en rejäl ökning av nettoinkomsten och du kan själv räkna ut ditt jobbskatteavdrag på www.jobbskatteavdrag.se
Sänkt skatt på arbete innebär att det lönar sig bättre att arbeta. Ju fler som arbetar, desto större skatteintäkter till statskassan och det behövs för finansieringen av välfärdens kärna. Ökad sysselsättning innebär ökad efterfrågan av varor och tjänster och ju mer vi efterfrågar, desto bättre går det för företagen. Det betyder inte bara att jobben bevaras utan även att fler skapas.
Pensionerna beror på bl a på genomsnittsinkomstens utveckling, dvs pensionsstorleken gynnas av stärkt sysselsättning. Alliansen har även satsat på pensionärerna. Sedan 2006 har Alliansen sänkt skatten för pensionärerna. Tillsammans med det höjda grundavdraget för 2009 innebär det en sänkning på upp till 4 400 kr per år för en pensionär med 150 000 kr i inkomst per år. Det är dubbelt så mycket som S utlovade i sin skuggbudget hösten 2007.
Den ekonomiska situationen bland pensionärerna är mycket olika. Bland dem finns de med låga inkomster som enbart garantipension och de som har både mycket höga pensioner och stora privata förmögenheter. Därför har alliansregeringen prioriterat de pensionärer med låga pensioner genom höjt bostadstillägg och riktade skattesänkningar.
Lågkonjunkturen har inneburit tuffa utmaningar för alla, men tack vare alliansregeringens ansvarfullhet står Sverige bättre rustat än något annat land. En orsak har varit den konsekventa satsningen på arbetslinjen. Trots lågkonjunktur har jobbskatteavdragen dämpat krisens effekter eftersom de ytterst gynnar alla.
Jobbskatteavdragen gör det mer lönsamt att arbeta, de bevarar och skapar arbetstillfällen och de tryggar pensionerna. Trots dessa uppenbara fördelar vill vänsterpartierna ersätta jobbskatteavdragen med högre skatt på arbete och därigenom minska friheten för låg- och medelinkomsttagare. Är det rättvist?
lördag 19 december 2009
Se hela bilden
De kanske största ekonomiska skillnaderna i Sverige finns bland pensionärerna. Där finns kvinnor som har de lägsta pensionerna och där finns de mycket förmögna männen. Om man vill försöka skapa bättre rättvisa bland dessa ytterligheter gäller det att rikta in sig på dem som har de lägsta pensionerna.
I veckan införde Alliansen det fjärde jobbskatteavdraget. Den sammanlagda effekten av Alliansregeringens jobbskatteavdrag blir nästan en extra månadslön för en sjuksköterska med ca 21 000 i månadslön.
Vissa pensionärsorganisationer anser dock att jobbskatteavdragen är orättvisa eftersom pensionerna inte omfattas. Men de som arbetar har ofta högre och fler levnadsomkostnader än pensionärer, vilket beror på kostnader för resor, lunch och arbetskläder.
Vi har ersatt det statliga fastighetsskattesystemet med en kommunal fastighetsavgift. Denna reform har gynnat många pensionärer som äger sina bostäder. Dessutom har skatten sänkts för samtliga pensionärer men mest för de med lägst pension. Det gäller alltså att inte bara stirra sig blind enbart på jobbskatteavdragen, utan man måste se på den totala skattesituationen.
Alternativet är socialdemokratiska skattehöjningar på minst 46 miljarder – och de är bara de höjningar de har berättat om. De skattehöjningarna kommer att drabba alla.
I veckan införde Alliansen det fjärde jobbskatteavdraget. Den sammanlagda effekten av Alliansregeringens jobbskatteavdrag blir nästan en extra månadslön för en sjuksköterska med ca 21 000 i månadslön.
Vissa pensionärsorganisationer anser dock att jobbskatteavdragen är orättvisa eftersom pensionerna inte omfattas. Men de som arbetar har ofta högre och fler levnadsomkostnader än pensionärer, vilket beror på kostnader för resor, lunch och arbetskläder.
Vi har ersatt det statliga fastighetsskattesystemet med en kommunal fastighetsavgift. Denna reform har gynnat många pensionärer som äger sina bostäder. Dessutom har skatten sänkts för samtliga pensionärer men mest för de med lägst pension. Det gäller alltså att inte bara stirra sig blind enbart på jobbskatteavdragen, utan man måste se på den totala skattesituationen.
Alternativet är socialdemokratiska skattehöjningar på minst 46 miljarder – och de är bara de höjningar de har berättat om. De skattehöjningarna kommer att drabba alla.
fredag 2 oktober 2009
Fråga till statsministern om skattelättnad för pensionärer
Den 1 oktober var det ånyo dags för statsministerns frågestund. Där ställde jag en fråga om skattelättnader för pensionärer. Läs mer här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
