onsdag 27 januari 2010

Släpp fångarna loss nästa (V)år?

Med alliansregeringen och Beatrice Ask (M) som justitieminister går vi från 17 000 poliser år 2006 till 200 000 poliser år 2010. En rekordstor kull med nya och motiverade poliser är på väg ut från utbildningen.

Skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är tydlig: nästan 3 000 fler poliser med Beatrice Ask (M) än med Thomas Bodström (S). Det är en poäng som inte finns med i riksdagsledamöterna Thomas Bodströms (S) och Christer Adelsbos (S) inlägg (15/1). De säger sig vilja se fler poliser på gator och torg, men de ställer sig inte bakom målet om 20 000 poliser. Vill de kanske hålla öppet för att minska antalet poliser igen? Precis som S-regeringen gjorde i slutet av 1990-talet?

Socialdemokraternas samarbete med Vänsterpartiet inger allt annat än förtroende. Vänsterpartiet vill konstant skära i polisens budget. I varje motion som V har lagt på Alliansregeringens budget har det funnits en kraftig besparing på polisen. Totalt rör det sig om en besparing i miljardklassen.

I kampen mot grov organiserad brottslighet finns sedan i fjol särskilda aktionsgrupper inom polisen. En grupp finns i Skåne och omfattar 30 personer, som nu har möjlighet att arbeta enbart mot grov organiserad brottslighet. Vi tror mycket mer på det än den aktör för hela landet som S-företrädarna efterlyser. Ett svenskt FBI fungerar möjligen i Thomas Bodströms deckare – men bara där.

Straff för brott ska vara rimliga och rättvisa. Alliansens partier förbereder nu att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott som grov misshandel, grov våldtäkt och grov kvinnofridskränkning. Det är en reform som Moderaterna länge velat se.

Vad händer med den om S ska regera med V, som sedan länge driver kravet på frigivning från fängelsestraff redan efter halva strafftiden – vilket gör redan låga straff ännu lägre.

Allians för Sverige har gjort historiskt stora satsningar på rättsväsendet. Brottsligheten ska minska och tryggheten öka. Vi ska få tillbaka poliser i människors vardag. Moderaterna fortsätter prioritera brottsbekämpning. Det sker genom att förebygga brott och motverka utanförskap med satsningar på fler i arbete och en bättre skola. Det sker med ett rättsväsende, som finns på plats för den som råkar illa ut.

Mot Allians för Sveriges politik står tre vänsterpartier. Om Mona Sahlin blir statsminister kan Vänsterpartiets riksdagsledamot Alice Åström eller partiledare Lars Ohly bli nästa justitieminister – det betyder med säkerhet färre poliser och kortare straff.

måndag 25 januari 2010

Jobbskatteavdragen gynnar alla

Skatter är de pengar som riksdagen beslutar att inkomsttagarna ska avstå ifrån för att betala den gemensamma välfärden. Välfärdens kärna kräver skatteintäkter, men de får aldrig vara ett självändamål. Skatterna ska finnas till för människorna och inte tvärtom.

Många av oss anser exempelvis att vårdpersonalen är underbetald. Riksdagen varken kan eller ska påverka den faktiska lönesättningen. Däremot kan riksdagen öka den disponibla inkomsten genom riktade skattesänkningar – och det är precis vad regering och riksdag har gjort under tre år. Genom Alliansen får nu människor behålla mer av sin lön. Idag måndag den 25 januari minskar vi nämligen på skattetrycket ännu mer genom det fjärde jobbskatteavdraget.

För ett vårdbiträde i Malmö med en månadslön på 19 600, betyder det totalt 17 044 kr mer kvar efter skatt per år. Det är drygt en extra månadslön netto - en trettonde månadslön - som sannolikt äts upp av de rödgrönas skattehöjningar vid ett eventuellt maktskifte. Alliansen har alltså gett låg- och medelinkomsttagare en rejäl ökning av nettoinkomsten och du kan själv räkna ut ditt jobbskatteavdrag på www.jobbskatteavdrag.se

Sänkt skatt på arbete innebär att det lönar sig bättre att arbeta. Ju fler som arbetar, desto större skatteintäkter till statskassan och det behövs för finansieringen av välfärdens kärna. Ökad sysselsättning innebär ökad efterfrågan av varor och tjänster och ju mer vi efterfrågar, desto bättre går det för företagen. Det betyder inte bara att jobben bevaras utan även att fler skapas.

Pensionerna beror på bl a på genomsnittsinkomstens utveckling, dvs pensionsstorleken gynnas av stärkt sysselsättning. Alliansen har även satsat på pensionärerna. Sedan 2006 har Alliansen sänkt skatten för pensionärerna. Tillsammans med det höjda grundavdraget för 2009 innebär det en sänkning på upp till 4 400 kr per år för en pensionär med 150 000 kr i inkomst per år. Det är dubbelt så mycket som S utlovade i sin skuggbudget hösten 2007.

Den ekonomiska situationen bland pensionärerna är mycket olika. Bland dem finns de med låga inkomster som enbart garantipension och de som har både mycket höga pensioner och stora privata förmögenheter. Därför har alliansregeringen prioriterat de pensionärer med låga pensioner genom höjt bostadstillägg och riktade skattesänkningar.

Lågkonjunkturen har inneburit tuffa utmaningar för alla, men tack vare alliansregeringens ansvarfullhet står Sverige bättre rustat än något annat land. En orsak har varit den konsekventa satsningen på arbetslinjen. Trots lågkonjunktur har jobbskatteavdragen dämpat krisens effekter eftersom de ytterst gynnar alla.

Jobbskatteavdragen gör det mer lönsamt att arbeta, de bevarar och skapar arbetstillfällen och de tryggar pensionerna. Trots dessa uppenbara fördelar vill vänsterpartierna ersätta jobbskatteavdragen med högre skatt på arbete och därigenom minska friheten för låg- och medelinkomsttagare. Är det rättvist?

tisdag 19 januari 2010

Interpellation till justitieministern om kameraövervakning

Under dagens frågestund med justitiminister Beatrice Ask ställde jag två frågor om Svar om kommunernas möjlighet till kameraövervakning. Dessa och svaren kan ni läsa här och här.

måndag 21 december 2009

Skärpt lagstiftning mot barnpornografi

Barnpornografibrott innebär ett hänsynslöst utnyttjande av barn som måste motarbetas på alla sätt. Mer än tio år har gått sedan reglerna om barnpornografibrott senast reformerades. Sedan dess har Internet och annan teknisk utveckling avsevärt underlättat spridningen av pornografiska bilder av barn. Skyddet för barn behöver förstärkas genom en modernare lagstiftning

Idag kan den som är ute efter barnpornografi ha regelbunden tillgång genom Internet utan att något innehav i lagens mening kommer till stånd. I ett lagförslag som nyligen har lämnats till riksdagen föreslår regeringen att även den som betraktar barnpornografiska bilder som han eller hon berett sig tillgång till ska kunna dömas för brott. Den nya regleringen träffar till exempel det fallet att någon betalar för att få titta på bilder på en webbsida.

Med den nya lagen förtydligas de omständigheter som ska kunna leda till att ett brott bedöms som grovt. På så sätt skapas förutsättningar för att domstolarna enhetligare och oftare ska kunna döma för grovt barnpornografibrott.

Det ska också bli lättare att vid svensk domstol döma personer som har begått barnpornografibrott i ett annat land. En svensk medborgare som under en resa utomlands framställer barnpornografiska bilder ska kunna straffas i Sverige oavsett i vilket land brottet har begåtts.

Preskriptionstiden för brottet att framställa pornografiska bilder ska förlängas och då räknas från den dag det avbildade barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Det betyder att utsatta barn kan få upprättelse även relativt lång tid efter att bilderna togs

Dessutom stärks skyddet för fullt pubertetsutvecklade barn. Tidigare har i sådana fall krävts att barnets ålder framgår av den pornografiska bilden eller av omständigheterna kring den. Det har ibland lett till att fotografer eller filmare inte kunnat dömas för brott, trots att de vetat att de avbildat ett barn under 18 år. Med den nya lagen kan den som framställt pornografiska bilder av ett sådant barn dömas för brott även när barnets ålder inte framgår av bilden eller omständigheterna kring den.

Dessa insatser förbättrar bekämpningen av en brottslighet som omsätter stora belopp och finns i många länder. Genom att efterfrågan motarbetas minskar förhoppningsvis också drivkraften att producera och sprida bilder och filmer av barnpornografi. Det är därför ett viktigt steg i arbetet för att förstärka skyddet för barn som utsätts för dessa övergrepp.

lördag 19 december 2009

Se hela bilden

De kanske största ekonomiska skillnaderna i Sverige finns bland pensionärerna. Där finns kvinnor som har de lägsta pensionerna och där finns de mycket förmögna männen. Om man vill försöka skapa bättre rättvisa bland dessa ytterligheter gäller det att rikta in sig på dem som har de lägsta pensionerna.

I veckan införde Alliansen det fjärde jobbskatteavdraget. Den sammanlagda effekten av Alliansregeringens jobbskatteavdrag blir nästan en extra månadslön för en sjuksköterska med ca 21 000 i månadslön.

Vissa pensionärsorganisationer anser dock att jobbskatteavdragen är orättvisa eftersom pensionerna inte omfattas. Men de som arbetar har ofta högre och fler levnadsomkostnader än pensionärer, vilket beror på kostnader för resor, lunch och arbetskläder.

Vi har ersatt det statliga fastighetsskattesystemet med en kommunal fastighetsavgift. Denna reform har gynnat många pensionärer som äger sina bostäder. Dessutom har skatten sänkts för samtliga pensionärer men mest för de med lägst pension. Det gäller alltså att inte bara stirra sig blind enbart på jobbskatteavdragen, utan man måste se på den totala skattesituationen.

Alternativet är socialdemokratiska skattehöjningar på minst 46 miljarder – och de är bara de höjningar de har berättat om. De skattehöjningarna kommer att drabba alla.

fredag 18 december 2009

Ökad rättssäkerhet stärker förtroendet

Om människor ska känna förtroende för rättsväsendet måste brottsligheten bekämpas effektivt. Brotten ska utredas och i största möjliga utsträckning leda till åtal. Tiden mellan polisanmälan och rättegång ska vara kort. Däremot får brottsbekämpningen inte bli så effektiv att den sker på bekostnad av rättssäkerheten.

Rättssäkerheten är avgörande för människors förtroende. Vi kan tyvärr inte fullt ut skydda oss mot misstag inom rättsväsendet. Däremot kan reglerna så långt möjligt vara utformade så att misstag inte leder till att oskyldiga döms.

Vi är nu mitt inne i en genomgång av de regler som ska stärka rättssäkerheten i brottmål. Här är tre punkter där det nu är aktuellt att undersöka behovet av ny lagstiftning:

1. Det är grundläggande att polis och åklagare agerar objektivt i brottsutredande verksamhet. Dock saknas idag uttryckliga bestämmelser om att detta krav på objektivitet gäller även före och efter en avslutad förundersökning (brottsutredning). Det kan behöva tydliggöras hur långt den s.k. objektivitetsprincipen sträcker sig.

2. Brottsutredningar ska noga dokumenteras. Det är viktigt för möjligheten att utreda brott och för att den misstänkte ska kunna få veta vad som läggs till last. Det bör eventuellt bli obligatoriskt att spela in förhör. Det bör eventuellt införas regler för den dokumentation som åklagare bedömer inte har betydelse för utredningen och därför inte tar med i förundersökningsprotokollet.

3. Resning innebär att en tidigare dom upphävs och är en av få möjligheter att angripa en dom som har vunnit laga kraft. Idag saknas särskilda bestämmelser som anger i vilka situationer utredning, till exempel förhör, ska göras när någon har begärt resning. Det är viktigt att resningsförfarandet är tydligt och förutsebart. Det bör prövas om det behövs en särskild lagreglering kring resningsförfarandet.

Alla ska vara säkra på att man får en rättvis och rättssäker behandling om man kommer i kontakt med svenskt rättsväsende. Det ska vi ständigt sträva efter.
Jämför vi med andra länder har vi i Sverige ett stort förtroende för rättsväsendet. Det grundläggande förtroendet har ökat på senare år, mellan år 2006 och 2008, visar uppgifter från Brottsförebyggande rådet. Vi i Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna kommer att fortsätta det arbete som är påbörjat för ett rättsväsende som i alla delar fungerar väl

torsdag 17 december 2009

Omförsäkring – inte utförsäkring

Alliansen vill reformera ett misslyckat socialförsäkringssystem där 140 personer förtidspensionerades varje dag. Av dessa var 10 ungdomar under 25 år. Idag är det tvärtom och förtidspensioneringarna har minskat med över 50 000 människor, vilket motsvarar Ängelholm och Landskrona tillsammans. Vi är glada och stolta över denna utveckling och med den nya reformen hoppas vi kunna nå ännu bättre resultat.

Därför är det viktigt att inte glömma bort alla de sjukskrivna människor som under förra regeringen varken fick rehabilitering eller hjälp till ett jobb. Vi förändrar nu sjukförsäkringen för att dessa människor aldrig ska hamna i samma situation igen.

En av mina väninnor arbetade inom vården i över 20 år, men blev sedermera sjukskriven. Hon ville dock inte bli förtidspensionerad utan kämpade med näbbar och klor för att kunna återvända till arbetslivet på hennes villkor. Till slut lyckades hon och numera arbetar hon 75 procent på ett nytt jobb. Det är just denna typ av anpassning av arbetsmöjligheterna som reformen av sjukförsäkringarna eftersträvar.

Sen maktskiftet 2006 har antalet sjukfall i Skåne minskat nära 10 000 människor, vilket är en nedgång med 44 procent. För Malmös del handlar nedgången om drygt 2 000 personer, dvs 42 procent. Det visar att Alliansregeringens politik ger positiva resultat.

Rehabiliteringskedjan ger varje sjukskriven ett individuellt stöd och en tydlig plan. När hälsan så tillåter kan denna person återgå till arbetet. Ingen ska fastna i sjukskrivning och därför finns en övre gräns i sjukförsäkringen på 2,5 år. Därefter övertar arbetsförmedlingen ansvaret. Ingen kommer stå utan ersättning eller stöd.

Alla sjuka måste erbjudas en chans att återkomma till arbetet. Men den som är för sjuk för att arbeta ska självklart få permanent sjukersättning. Det är kärnan i reformen. Människor utan arbetsförmåga tvingas inte tillbaka till arbete och för att säkerställa detta har vi inom Alliansen genomfört en översyn av regelverket.

Många känner oro för de nya förändringarna. Det är naturligt och förståeligt. Men vi förändrar reglerna för att underlätta återgången till arbete för att de som vill och kan ska kunna återgå till jobbet efter egen förmåga.

Det är därför så sorgligt att debatten har präglats av högljudda absurditeter när det egentligen handlar om att hjälpa människor tillbaka till arbetsmarknaden. Högljuddheten visar bara oppositionens idétorka och desperation – för vem kan vara emot att hjälpa människor till arbete?