torsdag 29 april 2010
Fråga till äldre- och folkhälsoministern
Torsdagen den 29 april var det frågestund i Kammaren. Denna gång ställde jag en fråga till statsrådet Maria Larsson om "Tillgången till datorer på äldreboenden". Läs mina frågor och de svar jag fick här.
onsdag 21 april 2010
SIS II – en andra generation av Schengens informationssystem
Onsdagen den 21 april föredrogs justitieutskottets betänkande 2009/10:JuU20 SIS II – en andra generation av Schengens informationssystem (prop. 2009/10:86).
Läs mer här.
Läs mer här.
fredag 9 april 2010
Fråga till utbildningsministern
Torsdagen den 8 april ställde jag en fråga till utbildningsminister Jan Björklund om "Skolans arbete mot ungdomskriminalitet" i samband med Riksdagens frågestund. Frågan och svaret kan ni läsa här.
torsdag 1 april 2010
Drängavdrag men inte pigavdrag
För tre år sedan införde Alliansen avdrag för de hushållsnära tjänsterna, det sk RUT-avdraget. Oppositionens kritik, med socialdemokraterna i spetsen, var dock märklig. De ansåg att reformen var förnedrande för kvinnor och kallade den föraktfullt för pigavdrag. Att ersätta någon för att städa i någons hem var kränkande för den som utförde tjänsten.
Detta resonemang är rätt märkligt eftersom socialdemokraterna själva har infört en liknande reform, det sk ROT-avdraget, tre gånger (1993, 1996 och 2004). Avdraget innebär att man får skatterabatt för renovering och ombyggnad av fastigheter som utförs – oftast av manliga hantverkare. Organisationen Industrifakta menar att ROT-reformen gav 3,5 gånger högre intäkter till staten än kostnaden för reformen. ROT-reformen påverkade även sysselsättningen positivt samtidigt som den minskade den svarta sektorn inom branschen.
Erfarenheterna från denna typ av reformer är alltså synnerligen positiva, framför allt om man betänker att det var socialdemokraterna själva som introducerade reformen. En bra idé förblir dock en bra idé och det var därför som Alliansen återinförde ROT-avdraget 2008. RUT-avdraget infördes 2007 och förhoppningen var att återskapa ROT-avdragets goda effekter på samhällsekonomin genom ökad sysselsättning, minskad svart sektor och att förbättrat vardagsliv för familjer och äldre.
En nyligen publicerad rapport av Almega visar att RUT-avdragen har varit en stor succé. Över 11 000 nya jobb har skapats, 23 000 nya kunder tillkommer varje månad och branschen beräknas omsätta 2,4 miljarder i år. Reformen skapar alltså nya jobb, den sänker trösklarna till arbetsmarknaden och den ger staten skatteintäkter som kan omsättas i välfärd. Enligt organisationen Företagarna ger RUT-avdraget mer tillbaka i skatteintäkter än vad det kostar.
Hela 78 procent av befolkningen uppskattar reformen och bland rödgröna väljare är 70 procent positiva. Dessutom kom tre av fyra anställda direkt från utanförskapet. När såg vi en sådan blocköverskridande uppskattning för en reform senast?
Trots dessa positiva siffror är det socialdemokratiska partiet emot. I höstas togs ett kongressbeslut om att avskaffa RUT-företagen vid ett eventuellt maktskifte och MP håller med S. V är dock som vanligt emot. Detta innebär att en eventuell rödgrön regering stoppar RUT-företagen och de anställda blir arbetslösa
Kanske beror det rödgröna motståndet på missriktad jämställdhet? ROT-avdragen gynnar byggbranschen där huvudsakligen män arbetar. Men RUT-avdragen främjar en bransch som domineras av kvinnor. De rödgröna är således för drängavdrag, men emot pigavdrag. Det är förödmjukande att svabba ett golv men inte att lägga det. Det är kränkande att putsa ett fönster men inte att montera det.
Om man nu säger sig stödja jämställdhet och underlätta för kvinnor på arbetsmarknaden, då borde bevarandet av RUT-avdragen, RUT-företagen och 11 000 jobb vara självklart.
Detta resonemang är rätt märkligt eftersom socialdemokraterna själva har infört en liknande reform, det sk ROT-avdraget, tre gånger (1993, 1996 och 2004). Avdraget innebär att man får skatterabatt för renovering och ombyggnad av fastigheter som utförs – oftast av manliga hantverkare. Organisationen Industrifakta menar att ROT-reformen gav 3,5 gånger högre intäkter till staten än kostnaden för reformen. ROT-reformen påverkade även sysselsättningen positivt samtidigt som den minskade den svarta sektorn inom branschen.
Erfarenheterna från denna typ av reformer är alltså synnerligen positiva, framför allt om man betänker att det var socialdemokraterna själva som introducerade reformen. En bra idé förblir dock en bra idé och det var därför som Alliansen återinförde ROT-avdraget 2008. RUT-avdraget infördes 2007 och förhoppningen var att återskapa ROT-avdragets goda effekter på samhällsekonomin genom ökad sysselsättning, minskad svart sektor och att förbättrat vardagsliv för familjer och äldre.
En nyligen publicerad rapport av Almega visar att RUT-avdragen har varit en stor succé. Över 11 000 nya jobb har skapats, 23 000 nya kunder tillkommer varje månad och branschen beräknas omsätta 2,4 miljarder i år. Reformen skapar alltså nya jobb, den sänker trösklarna till arbetsmarknaden och den ger staten skatteintäkter som kan omsättas i välfärd. Enligt organisationen Företagarna ger RUT-avdraget mer tillbaka i skatteintäkter än vad det kostar.
Hela 78 procent av befolkningen uppskattar reformen och bland rödgröna väljare är 70 procent positiva. Dessutom kom tre av fyra anställda direkt från utanförskapet. När såg vi en sådan blocköverskridande uppskattning för en reform senast?
Trots dessa positiva siffror är det socialdemokratiska partiet emot. I höstas togs ett kongressbeslut om att avskaffa RUT-företagen vid ett eventuellt maktskifte och MP håller med S. V är dock som vanligt emot. Detta innebär att en eventuell rödgrön regering stoppar RUT-företagen och de anställda blir arbetslösa
Kanske beror det rödgröna motståndet på missriktad jämställdhet? ROT-avdragen gynnar byggbranschen där huvudsakligen män arbetar. Men RUT-avdragen främjar en bransch som domineras av kvinnor. De rödgröna är således för drängavdrag, men emot pigavdrag. Det är förödmjukande att svabba ett golv men inte att lägga det. Det är kränkande att putsa ett fönster men inte att montera det.
Om man nu säger sig stödja jämställdhet och underlätta för kvinnor på arbetsmarknaden, då borde bevarandet av RUT-avdragen, RUT-företagen och 11 000 jobb vara självklart.
fredag 26 mars 2010
Fråga till migrationsministern
Torsdagen den 25 mars var det frågestund i Kammaren. Jag ställde en fråga till migrationsminister Tobias Billström om "Försörjningskrav vid anhöriginvandring". Mina frågor och de svar som jag fick kan ni läsa här och här.
onsdag 24 februari 2010
Alla ser det – utom Mona
I dessa OS-tider är det naturligt att heja på Sverige. I skrivande stund har Sverige tagit tre guld, två silver och två brons. Det är bra för ett litet land som Sverige. Och det är fantastiskt att som ett litet exportberoende land att ligga i den absoluta EU-toppen när det gäller sunda statsfinanser. Sverige tagit tre medaljer enligt en sammanställning i DI 28/1; guld i tillväxt, silver i lågt budgetunderskott och brons i låg statsskuld. Samtidigt är sysselsättningen högre nu än innan valet 2006.
Världen har genomgått ett stålbad pga finanskrisen. Socialistregeringarna i Storbritannien, Grekland och Spanien har raserat sina ekonomier – och det är pga samma katastrofala bidragslinje som Mona Sahlin förespråkar. Sverige har inte bara lyckats möta krisens bistra effekter. Vi har även lyckats sänka skatterna för löntagare och pensionärer, stimulera företagandet genom RUT- och ROT-avdragen och storsatsat på välfärden och skolan – utan att för den skull ha fördärvat vår ekonomi.
Förre statsministern Göran Persson håller med. I Sydsvenskan (19/2) avråder han Mona Sahlin från att gå till val på höjda skatter och indragna RUT-avdrag och tycker att de rödgröna absolut inte ska försämra jobbskatteavdraget. Men den goda svenska ekonomin beror enligt sedvanligt blygsamt persson-manér på honom själv.
Sveriges goda statsfinanser är således oomtvistade. Men det hindrade inte Mona Sahlin från att svartmåla Sveriges ekonomi i London (19/2). Enligt henne har Alliansregeringen kört Sveriges ekonomi i botten. Den extra månadslön netto som vårdbiträdet har fått är en ansvarslös skattelättnad som skett för lånade pengar för att gynna ”de rika”. Och det är den socialistiska politiken som är receptet mot finanskrisen och för förbättrad välfärd.
Vad har då de socialistiska regeringarna åstadkommit under finanskrisen? Ingenting positivt i alla fall; Grekland har negativ tillväxt, Storbritanniens budgetunderskott har skenat iväg till över tolv procent och i Spanien är var femte medborgare arbetslös. Fakta talar sitt tydliga språk – den socialistiska visionen är lika felaktig som farlig för varje land som eftersträvar sund ekonomi och god välfärd för medborgarna.
Det är en sak att Mona Sahlin kritiserar Alliansen och regeringens resultat – som oppositionsledare är det hennes uppgift. Men när hon beskriver regeringen som en ondsint välfärdsförstörare och försöker sälja den socialistiska politiken som mirakelmedicinen som botar allt försvinner hennes trovärdighet direkt. Oavsett om det beror på okunskap eller förnekelse är det oroväckande att en person med dessa tillkortakommanden aspirerar på att leda landet.
I Agenda (31/1) ansåg Mona Sahlin att kvinnorna i välfärdssektorn ska ha dåligt samvete för jobbskatteavdraget. I London blundade hon för haveriet i de S-styrda länderna. Vilken blir nästa häpnadsväckande felbedömning från Mona Sahlin?
Världen har genomgått ett stålbad pga finanskrisen. Socialistregeringarna i Storbritannien, Grekland och Spanien har raserat sina ekonomier – och det är pga samma katastrofala bidragslinje som Mona Sahlin förespråkar. Sverige har inte bara lyckats möta krisens bistra effekter. Vi har även lyckats sänka skatterna för löntagare och pensionärer, stimulera företagandet genom RUT- och ROT-avdragen och storsatsat på välfärden och skolan – utan att för den skull ha fördärvat vår ekonomi.
Förre statsministern Göran Persson håller med. I Sydsvenskan (19/2) avråder han Mona Sahlin från att gå till val på höjda skatter och indragna RUT-avdrag och tycker att de rödgröna absolut inte ska försämra jobbskatteavdraget. Men den goda svenska ekonomin beror enligt sedvanligt blygsamt persson-manér på honom själv.
Sveriges goda statsfinanser är således oomtvistade. Men det hindrade inte Mona Sahlin från att svartmåla Sveriges ekonomi i London (19/2). Enligt henne har Alliansregeringen kört Sveriges ekonomi i botten. Den extra månadslön netto som vårdbiträdet har fått är en ansvarslös skattelättnad som skett för lånade pengar för att gynna ”de rika”. Och det är den socialistiska politiken som är receptet mot finanskrisen och för förbättrad välfärd.
Vad har då de socialistiska regeringarna åstadkommit under finanskrisen? Ingenting positivt i alla fall; Grekland har negativ tillväxt, Storbritanniens budgetunderskott har skenat iväg till över tolv procent och i Spanien är var femte medborgare arbetslös. Fakta talar sitt tydliga språk – den socialistiska visionen är lika felaktig som farlig för varje land som eftersträvar sund ekonomi och god välfärd för medborgarna.
Det är en sak att Mona Sahlin kritiserar Alliansen och regeringens resultat – som oppositionsledare är det hennes uppgift. Men när hon beskriver regeringen som en ondsint välfärdsförstörare och försöker sälja den socialistiska politiken som mirakelmedicinen som botar allt försvinner hennes trovärdighet direkt. Oavsett om det beror på okunskap eller förnekelse är det oroväckande att en person med dessa tillkortakommanden aspirerar på att leda landet.
I Agenda (31/1) ansåg Mona Sahlin att kvinnorna i välfärdssektorn ska ha dåligt samvete för jobbskatteavdraget. I London blundade hon för haveriet i de S-styrda länderna. Vilken blir nästa häpnadsväckande felbedömning från Mona Sahlin?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
